Arkiv

» juni 2020 (2)
» maj 2020 (1)
» april 2020 (1)
» mars 2020 (3)
» november 2019 (1)
» oktober 2019 (1)
» augusti 2019 (1)
» juli 2019 (1)
» juni 2019 (2)
» maj 2019 (4)
» april 2019 (2)
» mars 2019 (2)
» februari 2019 (4)
» januari 2019 (3)
» december 2018 (2)
» november 2018 (2)
» oktober 2018 (4)
» juni 2018 (1)
» maj 2018 (1)
» april 2018 (4)
» mars 2018 (4)
» februari 2018 (3)
» januari 2018 (4)
» december 2017 (4)
» november 2017 (4)
» oktober 2017 (5)
» juni 2017 (2)
» maj 2017 (3)
» april 2017 (3)
» mars 2017 (3)
» februari 2017 (3)
» januari 2017 (4)
» december 2016 (3)
» november 2016 (3)
» oktober 2016 (4)
» juni 2016 (1)
» maj 2016 (5)
» april 2016 (3)
» mars 2016 (4)
» februari 2016 (4)
» januari 2016 (4)
» december 2015 (4)
» november 2015 (4)
» oktober 2015 (4)
» augusti 2015 (1)
» juni 2015 (1)
» maj 2015 (4)
» april 2015 (3)
» mars 2015 (5)
» februari 2015 (3)
» januari 2015 (4)
» december 2014 (4)
» november 2014 (4)
» oktober 2014 (4)
» augusti 2014 (1)
» juli 2014 (1)
» juni 2014 (6)
» maj 2014 (3)
» april 2014 (5)
» mars 2014 (4)
» februari 2014 (3)
» januari 2014 (4)
» december 2013 (3)
» november 2013 (5)
» oktober 2013 (3)
» augusti 2013 (2)
» juni 2013 (1)
» maj 2013 (5)
» april 2013 (4)
» mars 2013 (4)
» februari 2013 (4)
» januari 2013 (5)
» december 2012 (3)
» november 2012 (4)
» oktober 2012 (5)
» augusti 2012 (5)
» juli 2012 (5)

visar: arkiv för november 2017

fredag 24 november

Råd till unga Matheo. Skrivna i god tid.

Spalt nr 210

Matheo föddes på Huddinge sjukhus BB.  Två månader har gått sedan dess. Nu har han börjat lära sig världen även utanför sitt hem. Vi sitter i Landet Fantasia och funderar över vad bra vi kan göra tillsammans.

*

Jag säger:

-Låt mig berätta för Matheo om Motala och om Vätterns strand.

*

Jag berättar:

Vid Motalavikens böljande vatten hade vi vårt hem. Här har din farmor Maria och hennes bror Lars badat. Här har de lärt sig simma och lekt med sina kamrater. Din farmor Maria var duktig att simma. Farmors bror Ludvig läste tidigt svensk historia.

*

Matheo ser på mig och ler vid Vätterns vatten. Jag förstår att han tycker om när vågorna från Vättern rullar in över Pariservikens sand. Han kan ännu inte tala svenska språket rent men har ett eget uttal utan ord.

*

Vi åker till Idrottsparken. Jag berättar:

– Här spelade jag fotboll. Jag minns Motala AIFs första match i allsvenskan. Jag spelade högerinner i den matchen. Min dröm uppfylldes.

*

Jag visar också IFK Motalas plan. Jag berättar:

– Här var jag ledare och tränare i många år Det var en underbar tid att vara ledare och lära unga pojkar leva i samhället och få dem att uppleva kamratskap genom att spela fotboll.

– Vill du bli fotbollsspelare Matheo. Det är en underbar lagsport. Jag kan rekommendera den. Din tekniska och spelskickliga far Patrik kan lära dig. Men du skall också pröva på och söka egna vägar ut i livet. Det har jag gjort. Det ångrar jag inte.

*

Vi tar vägen till polisstationen i Motala där jag jobbat i elva år. Jag berättar för Matheo varför vi behöver poliser. Jag säger:  

– Jag trodde en tid av mitt liv att ett bra samhälle inte behöver ha poliser som sköter ordning och reda. Alla borde väl kunna leva så fredligt på jorden att ingen behöver fara illa. Men det är inte så.  Vi kan inte vara utan poliser. Vi behöver flera. Polisarbetet är mycket svårare i dag än det var på min tid. När du skall välja yrke skall du fundera över vad jag sagt om polisen till dig i dag.

*

 

Vi besöker Folkets Hus. Jag berättar att jag försökt göra FH till kulturens hemmaplan med sång, musik, konstbilder, teater, dans, glädje och åter glädje. Vi behöver vara tillsammans och bruka kulturens verktyg i gemensamt skapande verksamheter. Vi behöver få glädjen och människokärleken att strömma mellan människorna. Om livet blir så kan det fyllas av skaparkraft och kärlek. Ett sådant samhälle kan aldrig dö. Det blommar för evigt. Glöm aldrig det Matheo

*

Mitt råd till dig Matheo är:

– Sök kunskap där den finns. Gör något bra med den kunskapen som gynnar dig, dina nära och kära i familjen, närsamhället, ditt fädernesland, vårt snurrande klot och vår värld. Gör din kropp frisk med god och närande mat, rörelse genom idrott och sport. Skapa glädje och trivsel med kulturens olika redskap.

*

När du Matheo blir stor finns nog inte jag. Jag har nu i Landet Fantasia fått berätta lite av vad jag känner och tycker. Jag hälsar till dig, din familj, våra vänner och önskar er alla kärleksfulla liv./Knut K

 

Kommentarer: 0 Permalänk

fredag 17 november

Blickar in i mina minneskamrar från Frödinge.

Spalt nr 209

Jag gläntar på dörrarna till mina minneskamrar. Jag ser min barndoms by Frödinge. Den vackra kyrkan står brunspånklädd med sitt torn mitt i byn. Mitt barndomshem gränsar mot kyrkogården där mina föräldrar nu sover dödens sömn.

*

I mina minnen kan jag se mig själv gå in i stalldelen av ladugården. Jag är 15 år och ska ge min far Ludvigs hästar vatten. Min far handlar med hästar. Han har för närvarande nio till salu. Hästarna är mina vänner. De ser på mig med glada miner, när jag kommer in i stallet.

*

Jag tar en vattenhink och fyller den med vatten och går först in till Svarten och låter honom dricka sig otörstig. Han dricker nästan ur allt vattnet i hinken. Jag klappar Svarten på huvudet och nacken innan jag går för att ge nästa häst vatten.  Den hästen är en fux. Min far köpte den när han tillsammans med Valter i Frödingehult och Oskar i Långbrötsle under midsommar var på hästmarken på Öland. Jag fortsätter bära vatten tills alla nio druckit sig otörstiga.

*

Jag går upp till min mor Ruth i köket på vårt tvåvåningshus. Jag blir bjuden på kaffe och hennes goda smörkakor. Min mor berättar för mig hur hon kände sig

när hennes första barn Marie-Louises fick svår öroninflammation. Doktorn i Vimmerby kunde inget göra. Marie-Louise var två år när hon dog.

– Jag hade svårt att komma över den sorgen men så föddes Anna-Greta och du. Livet blev ljusare igen, sa min mor.

*

Vi sitter efter detta länge tysta vid köksbordet. Min mor berättar sedan vidare om sitt liv. Medan hon berättade kände jag hennes omtanke och kärlek nå oss i familjen.

– Jag ber ofta till Gud att han skall beskydda din syster Anna-Greta och dig från alla faror. Du vet att det finns goda människor. Det finns också de som inte vill sina medmänniskor väl. Försök att möta alla väl. Ingen tjänar på att göra någon annan illa.

– Jag skall alltid minnas det du sagt mig i dag, svarar jag.

– Gör inte heller djur illa. Djuren har lika väl som människorna rätt att leva bra på vår jord.

– Jag har vattnat hästarna. Svarten nosade mig i ansiktet som om han ville ge mig en riktig hästpuss.

– Han ville nog det. Hästarna tycker om dig Det vet jag. Jag har sett att de vänder sina öron framåt när du kommer in till dem i stallet. De visar att de tycker om att du kommer.

*

– Du behöver inte vara orolig för oss, Världens folk kommer att ”sluta fred”. Krigen är slut nu efter de två atombomberna i Japan. Jag tror att människor i framtiden vill jobba tillsammans och få en bra och kärleksfull jord att leva på. Varför ska vi göra varandra illa? svarar och frågar jag.

– Jag hoppas du har rätt men atombomberna som dödade flera hundra tusen människor i två städer i Japan oroar mig. Med atombomberna kommer de galna att ha möjlighet spränga och förgifta hela jorden, säger min mor.

*

Min far Ludvig kommer in. Han har varit hos en bonde i Tuna och köpt en häst. Han har åkt taxi med Josef Josefsson som har bilstation i Frödinge,

– Jag skall hämta hästen jag köpte med Edvards djurbil i morgon, säger min far

– Då får jag en häst till att vattna, säger jag.

– Bra att du sköter om hästarna så bra. Har du vattnat dem och gett dem hö, frågade min far

– Hö tänkte jag ge dem nu, svarar jag

*

Min far dricker kaffet och äter mors goda kakor medan han berättar att han fått köpa hästen för 1,500 kr, att den är sju år och fux med vacker vit bläsa i pannan.

*

När min far är klar med kaffet går jag ner till hästarna för att ge dem hö. Jag har gläntat på dörrarna till mina minneskamrar och berättat om en dag i mitt älskade hem i min kära barndoms by Frödinge.

Med hälsning/Knut K

 

 

 

 

Kommentarer: 0 Permalänk

fredag 10 november

Vad är fantasi? Vad kan vi göra med den?

Spalt nr 208

Denna soliga morgon i november tar jag månadsstegen in i Landet Fantasia. Jag läser texter som en brevskrivande vän Olle B skrivit i ett innehållsrikt brev till mig. Han skriver att ”Fantasi” betyder ”att göra synbart”. Han skriver vidare:

”att utvecklas är att lämna här och nu, samtidigt som det gäller att kunna vara här och nu för att vara en hel människa. Kreativitet, som är en positiv yttring av fantasi, innebär att vi medvetet kan ge oss in i fantasins värld.” Slut citat.

*

Vad vill jag i dag göra synbart med hjälp av fantasi i Landet Fantasia

*

Jag har under mitt livs kröniketid försökt att med hjälp av Landet Fantasia göra synbart det som händer i den bygd, i det land och i den värld jag lever. Med min kreativitet har jag medvetet kunnat ge mig in i Landet Fantasia och visa på något av det jag vill berätta. Det kan vara något positivt som jag vill att mina medmänniskor skall se, höra och förstå. Det kan vara något negativt som jag vill visa för att inte mina medmänniskor skall drabbas av det onda eller negativa som finns på våra färder genom livet.

*

Ljuger jag när jag tar fantasin till hjälp?

Nej.

Jag skriver mina texter så de kan påverka eller förändra det som finns att se höra och uppleva. Jag vill också göra synbart det som inte ligger naturligt för oss alla.

*

Jag ser mig omkring i Landet Fantasia. Hösten har tagit ett steg framåt från oktober till november. November månad gillar inte jag. Jag ska berätta varför.

– Löven har fallit av träden och ligger i drivor i trädrika områden. I trädgårdar ska löven räfsas bort. Temperaturen stiger upp och sjunker ner på våra termometrar. Frosten breder ut sig ena natten och smälter nästa dag. Regn och snöblask gör att vägarna blir tillfälligt farligt hala. Flyttfåglarna har för länge sedan gett sig av. Vi har vinter. Men ändå inte vinter i hela vårt vackra avlånga land. Nu vilar vi på månadsstegen tills det blir dags att vandra in i december - årets sista månad. Då blir det ljus, fest och glädje. November är ofta grå och trist.
*

Mängder av vansinnesdåd vi haft i vårt land i år. Jag skrivit en maning så här:

*

Sverige, Sverige fosterland. Du långa orm syd till Nord. Du rika land, Du vackra land.

Du till ojämlikhet förändrade land. Vem har du blivit? Jag ser med förundrar på vad som sker. Du vackra land är inte längre det goda hemmet för alla. Jag ser med förundran på vad som händer med dig mitt älskade fosterland.

Jag manar poliser, politiker och medmänniskor:

– Öppna era ögon och se vad som hänt och händer i vårt förut mycket fredliga land. Vi ska inte ha brottssyndikat och mördarligor som styr i Sverige.

Denna soliga morgon i november tog jag stegen in i Landet Fantasia. Jag läste texter som en brevskrivande vän, Olle B, skrivit i ett innehållsrikt brev till mig. Han skriver att ”Fantasi” betyder ”att göra synbart”. Det är vad jag försökt göra i dag om de avskyvärda mördarligor som i dag finns i vårt land Sverige.

Med hälsning Knut K

Kommentarer: 0 Permalänk

fredag 3 november

Matheo har kommit till världen.

Spalt nr 207

Jag mötte den för två veckor sedan födda Matheo nyligen hos hans kärleksfulla föräldrar. Jag såg hur han rörde sina armar, ben och huvud. Hans stora mörka ögon tränade på att flytta sin blick och följa med i det som hände omkring honom. Jag sa:

– Det är fantastiskt att bli född och få komma till kärleksfulla föräldrar och leva i den stora vida världen och bo på det runda klotet som snurrar runt, runt till evig tid.

Vi som stod runt Matheo hade lyckliga glada leenden i våra ögon.

Jag sa;

-Matheo försöker få fram ljud som ingen ännu vet vad de betyder. Jag tror han vill säga:

– Hej, jag har kommit nu och behöver hjälp tills jag blir stor nog klara mig själv.

*

Vi människor behöver hjälp under vår barndom. Jag såg nyligen en fölunge födas på TV. Han reste sig nästan omedelbart på darrande ben och ville ha mat. Matheo reser sig inte själv men han kan sitta och bli beundrad i sina stolta föräldrars knän. Den här kvällen ville många hålla honom och se in i hans ögon med beundrande blickar.

*

Kanske tänker vi inte på hur stort det är att bli föräldrar. Lika stort är att bli den som föds. Att bli ett foster efter en kärleksakt och utvecklas i mammans mage med hjärna, hjärta, syn och hörsel, fötter och ben, blodomlopp, lungor och allt annat som måste komma till för att bli människa det borde vara omöjligt - men är möjligt. Många barn föds i TIDEN NU i vårt vackra avlånga land.

*

Jag måste skriva en fråga som jag vet ingen kan svara på men jag frågar ändå

– Vad är det liv som gör att människokroppen kan leva en tid på jorden. Vi kan inte ta på livet som vi kan göra med kroppens olika delar. Ingen kan exakt säga när livet börjar efter kärleksaktens förälskade spermiemöten. Ingen kan säga vad som händer när hjärtat slutar slå mer än att hjärtat slutat slå och hjärnan upphört att fungera.

En fråga:

- Om vi människor har en själ. Var blir den av när kroppen inte finns längre?

Jag har inget svar på den frågan. Har någon det?

*

Matheo har kommit till världen.

Jag mötte honom nyligen hos hans kärleksfulla föräldrar. Hans sa kanske:

– Hej familjen. Jag har kommit nu. Vi skall leka och leva tillsammans. Blir ni med?

-Behövde Matheo fråga det. Visst vill alla som får ett barn i sin närhet vara med och leka.

*

Jag önskar att Matheo och hans familjs livsdagar ska fyllas av glädje och kärlek.

Med hälsning/Knut K

 

Kommentarer: 0 Permalänk

 
stäng