Arkiv

» juni 2020 (2)
» maj 2020 (1)
» april 2020 (1)
» mars 2020 (3)
» november 2019 (1)
» oktober 2019 (1)
» augusti 2019 (1)
» juli 2019 (1)
» juni 2019 (2)
» maj 2019 (4)
» april 2019 (2)
» mars 2019 (2)
» februari 2019 (4)
» januari 2019 (3)
» december 2018 (2)
» november 2018 (2)
» oktober 2018 (4)
» juni 2018 (1)
» maj 2018 (1)
» april 2018 (4)
» mars 2018 (4)
» februari 2018 (3)
» januari 2018 (4)
» december 2017 (4)
» november 2017 (4)
» oktober 2017 (5)
» juni 2017 (2)
» maj 2017 (3)
» april 2017 (3)
» mars 2017 (3)
» februari 2017 (3)
» januari 2017 (4)
» december 2016 (3)
» november 2016 (3)
» oktober 2016 (4)
» juni 2016 (1)
» maj 2016 (5)
» april 2016 (3)
» mars 2016 (4)
» februari 2016 (4)
» januari 2016 (4)
» december 2015 (4)
» november 2015 (4)
» oktober 2015 (4)
» augusti 2015 (1)
» juni 2015 (1)
» maj 2015 (4)
» april 2015 (3)
» mars 2015 (5)
» februari 2015 (3)
» januari 2015 (4)
» december 2014 (4)
» november 2014 (4)
» oktober 2014 (4)
» augusti 2014 (1)
» juli 2014 (1)
» juni 2014 (6)
» maj 2014 (3)
» april 2014 (5)
» mars 2014 (4)
» februari 2014 (3)
» januari 2014 (4)
» december 2013 (3)
» november 2013 (5)
» oktober 2013 (3)
» augusti 2013 (2)
» juni 2013 (1)
» maj 2013 (5)
» april 2013 (4)
» mars 2013 (4)
» februari 2013 (4)
» januari 2013 (5)
» december 2012 (3)
» november 2012 (4)
» oktober 2012 (5)
» augusti 2012 (5)
» juli 2012 (5)

visar: arkiv för juni 2015

tisdag 2 juni

Jag besökte Tumba Bruk i maj 2015

Spalt nr 130

Jag besökte Tumba Bruk i maj 2015 och tänkte på sedlarnas och myntens historia. Och. Framtid.
*
I en tid för mycket länge sedan bytte människor varor och tjänster med varandra. Någon ”kom på” att det var bättre att ”göra pengar” som kunde användas som hjälp vid bytesaffärer. En vara byttes mot pengar. Pengar byttes mot varor. Varje vara eller tjänst värderades i förhållande till mynten. Hur många mynt varan eller tjänsten var värd fick bedömas från vara till vara. Systemet utvecklades alltmer. Mynten blev mer och mer sofistikerade. Mynten blev efterhand tunga plåtmynt som inte gick ”att ha i byxfickorna”. Detta system måste kompletteras. Som första bank i Europa utfärdade Stockholm banco de första kreditivsedlarna år 1661. Det var ett papper med samma värde som de otympliga plåtmynten.
*
Föregångaren till Sveriges Riksbank köpte år 1755 Tumba Skattegård för att starta eget pappersbruk. Pappret, som gjordes av lump, skulle användas till att göra sedlar av. Två bröder från Holland togs till Tumba bruk för att utveckla sedeltillverkningen. I juni 1759 levererade Tumba bruk pappret till de första ”transportsedlarna”. Pappret skulle vara omöjligt att förfalska men för säkerhets skull fick sedlarna även en finstilt varning:
”Den som denne sedel efterapar skall warda hängd”.
*
Denna måndag i maj 2015 blev jag mäkta imponerad av Tumba bruks gedigna byggnader. 256 år efter att de första sedlarna i Tumba bruk tillverkades är området underbart vackert och väl bevarat. Tumbaån rinner genom området. Vattnet porlar så läckert. Ån stensattes vackert på kanterna i mitten av 1700-talet. Jag ser en vacker allé. Och njuter. Den planterades år 1760. Allén pryder fortfarande sin plats.
*
Jag blir mäkta imponerad av att Tumba bruk från mitten av 1700-talet drev skola för brukets barn, hade eget sjukhus och egen pensionskassa. Banken byggde mycket gedigna arbetarbostäder med trädgårdsområden där arbetarna fick odla egna grönsaker. En del av lönen fick arbetarna i natura: Bostäder, ved till bostäderna och medicin till alla som behövde.
Tumba blev en egen by
Redan på 1700-talet
”Och vilken by sen.”
*
Än i dag finns sedeltillverkning i området men produktionen har sålts till Crane AB.
Allt, utom Crane AB:s industrilokaler, skänkte Riksbanken, till Statens fastighetsverk år 2002. SFV har renoverat Tumba Bruk med varliga och skickliga händer. Ett underbart museum finns nu att besöka. Där visas den svenska sedelkulturen så bra att jag bara kan berömma de eller dem som gjort att denna kulturhistoria nu finns tillgänglig för oss alla. SFV har utarbetat ett vårdprogram för att säkerställa att Brukets kulturvärden bevaras in i framtiden.
*
Vad händer med mynt och sedlar i framtiden? Vad som än händer finns Tumba Bruks muséum och berättar hur mynten och sedlarna haft det i Sverige genom åren.
Med hälsning/ Knut K

Kommentarer: 0 Permalänk

 
stäng