Arkiv

» juni 2020 (2)
» maj 2020 (1)
» april 2020 (1)
» mars 2020 (3)
» november 2019 (1)
» oktober 2019 (1)
» augusti 2019 (1)
» juli 2019 (1)
» juni 2019 (2)
» maj 2019 (4)
» april 2019 (2)
» mars 2019 (2)
» februari 2019 (4)
» januari 2019 (3)
» december 2018 (2)
» november 2018 (2)
» oktober 2018 (4)
» juni 2018 (1)
» maj 2018 (1)
» april 2018 (4)
» mars 2018 (4)
» februari 2018 (3)
» januari 2018 (4)
» december 2017 (4)
» november 2017 (4)
» oktober 2017 (5)
» juni 2017 (2)
» maj 2017 (3)
» april 2017 (3)
» mars 2017 (3)
» februari 2017 (3)
» januari 2017 (4)
» december 2016 (3)
» november 2016 (3)
» oktober 2016 (4)
» juni 2016 (1)
» maj 2016 (5)
» april 2016 (3)
» mars 2016 (4)
» februari 2016 (4)
» januari 2016 (4)
» december 2015 (4)
» november 2015 (4)
» oktober 2015 (4)
» augusti 2015 (1)
» juni 2015 (1)
» maj 2015 (4)
» april 2015 (3)
» mars 2015 (5)
» februari 2015 (3)
» januari 2015 (4)
» december 2014 (4)
» november 2014 (4)
» oktober 2014 (4)
» augusti 2014 (1)
» juli 2014 (1)
» juni 2014 (6)
» maj 2014 (3)
» april 2014 (5)
» mars 2014 (4)
» februari 2014 (3)
» januari 2014 (4)
» december 2013 (3)
» november 2013 (5)
» oktober 2013 (3)
» augusti 2013 (2)
» juni 2013 (1)
» maj 2013 (5)
» april 2013 (4)
» mars 2013 (4)
» februari 2013 (4)
» januari 2013 (5)
» december 2012 (3)
» november 2012 (4)
» oktober 2012 (5)
» augusti 2012 (5)
» juli 2012 (5)

visar: arkiv för april 2014

måndag 28 april

Vi lever i slutet av april 2014. Vårmånaden.

Spalt nr 83

Stilla ligger Albysjön och blänker i vårsolen.
Löven på körsbärsträden utanför mitt fönster grönskar litet mer för varje dag som går.
De perenna växterna i rabatterna vill vara med och belysa omgivningen med sin skönhet. De vill visa att de är lika vackra som de nyligen planterade.
Fåglarna sjunger och kvittrar sina lockrop och serenader.
Vi lever i slutet av april 2014.
Vårmånaden.
Naturen skall vara som den är nu. Ändå verkar vi bli lyriska varje år vårskönheten breder ut sig framför oss.
*
Vi behöver vara lyriska.
Vi behöver samla mycken glädje i livets grytor.
Vi behöver blanda upp det sorgliga tragiska och tråkiga, som också finns i våra livsgrytor, med glädje och skönhet, trivsel och kärlek.
V behöver inte vara ytliga för att vi är glada.
Glädjen hör till livet.
Om glädjen inte hört till livet skulle vi inte begåvats med den i våra gener. När den nu finns i våra gener skall vi spela på den. Vi behöver inte gå omkring och skratta hela dagarna. Glädjen visar sig på många sätt.
*
Glädjen kan vara som ett bubbel inom oss.
Ibland bubblar vi över och skrattar.
Ibland ler vi.
Ibland lyser våra ögon av glädje.
Ibland kan hela kroppen bli en enda stor glädje. Vi hoppar och skuttar omkring. Så gör sportfolket ofta när de gjort mål eller klarat något höjdhoppsrekord.
*
Vi åkte i lördags in till Västerlånggatan i Gamla stan i Stockholm.
Vi gick till mitt glassfavoritställe.
Jag köpte en våffla med en Chokladglasskula och satte mig på fönsterkarmen i glassaffärens öppna fönster. Jag satt med fötterna på trottoaren och såg ”det myckna folket” komma och gå. När jag satt där och njöt kände jag glädjen rusa inom mig.
– Varför var jag glad? Undrar kanske någon
– För att jag fanns till i denna mängd av människor som jag såg passera förbi mig. Jag var en bland flera tusen. Jag borde ha känt mig liten.
Nästan osynlig.
Men jag gjorde inte det för jag var jag. Ingen bland de andra var jag. Det var bara jag som var jag. Ingen kunde konkurrera med mig om att vara jag. Ingen liknade mig. Alla var vi olika.
Vi var till och med mycket olika.
*
Att vara mitt eget jag var det största jag kunde tänka mig i går när jag satt på fönsterkarmen med mina fötter på trottoaren i Gamla stan.
Och åt glass.
Jag ville inte vara någon annan än jag. Det var skönt att tänka så.
*
Vi gick till Järntorget och vände sedan ner till Kornhamnstorg. Alla restaurangerna på Stora Nygatan hade i vårsolen utomhusgästbord på trottoarerna. Nästan alla platserna vid borden var upptagna av folk som drack vin, öl eller vatten till maten. Skratt hördes från gästerna.
Leende ögon såg jag också. Kanske hördes vissa människors skratt extra mycket på grund av vinet och ölen.
Folket blandade i glädje i sina livsgrytor. Kanske fanns det folk som behövde blanda i mycken glädje i sina livsgrytor för att nå balans inom sig själva.
*
När vi gick vidare såg jag att Mälarens vatten låg och blänkte. Stockholms vackra Stadshus speglade sig däri.
Det var vår.
Även på Västerlånggatan, Kornhamnstorg och Stora Nygatan i Gamla stan.
I Stockholm
*
Mycken Glädje att blanda i livsgrytorna, önskar jag alla denna vackra vår./Knut K

 

Kommentarer: 0 Permalänk

måndag 21 april

Annandag – påsk - morgon april 2014.

Spalt nr 82

En ny vacker morgon får jag uppleva med spegelblankt vatten i Albysjön, ljusblå himmel och solen på väg upp. Mina ögon ser långt denna underbara morgon.

Vi har tidig morgon.
Människorna sover.
De flesta i varje fall.
*
Många medmänniskor är lediga från sina jobb denna Annandag - Påsk.
Jag är pensionär.
Det är en skön heltidssysselsättning.
Jag kan göra vad jag vill.
Nästan.
Jag måste göra några måsten. Dessa ”måsten” måste göras varje dag annars blir det som måste göras inte gjort.
– Vilka måsten har jag som måste göras?
– Jag måste ha mat att äta och dryck att dricka.
Dessa två är mina vitigaste ”måsten” som måste göras.
Varje dag.
Viktigt är att äta bra och rätt mat och dricka bra dryck.
– Varför är det bra med bra och rätt mat och dryck?
– För att jag ska må bra är mitt svar. Om jag inte mår bra blir det svårt att leva bra i övrigt också.
*
Det finns säkert de som denna Annandag - Påskmorgon inte mår bra när de vaknar.
– Varför tror jag det?
– Mitt svar är att de, som inte mår bra, har druckit för mycket av det ”livets vatte” som rusar omkring i kropparna och ställer till med både glädje och oreda. Många dricker för att koppla av. Tar en öl eller två. Kanske tre - och blir glada. Somliga dricker (för mycket) av starkare drycker som ska ge glädje och avkoppling.
Till en början.
Glädjen byts hos många mot huvudvärk och kräkningar.
Dessa de som druckit så mycket att de fått huvudvärk och kräkningar mår nog inte så bra denna vackra Påskmorgon.
Men en ny dag randas och huvudvärken går över.
*
Under min polistid i min älskade stad Motala mötte jag många som druckit för mycket. Jag såg unga pojkar i nerspydda kläder i fyllecellen på polisstationen som då låg på Prästgatan 6. Jag tyckte synd om de unga pojkarna. Flickor blev på den tiden aldrig så berusade i Motala att de hamnade i fyllefinkan. Inte som jag märkte av i varje fall.

*

Jag hade lust att ringa de unga pojkarnas föräldrar och be dem hämta sina ungdomar i de nerspydda arresterna. Unga människor ska inte låsas in i fylleceller. Det tyckte jag då.
Det tycker jag nu.

*

Jag vet inte hur ”fyllelagen” är skriven i dag.
Lagen sa förr ”att den, som var så berusad av starka drycker på allmän plats att det framgick av åtbörder och tal, kunde omhändertas för fylleri och låsas in i en cell hos polisen.”

*
Det var alltså inte tillåtet att visa sig berusad på allmän plats men i övrigt hade man friheten att dricka var och hur mycket som helst.
Jag vet i ”Tiden Nu” inte om föräldrarna bryr sig om vad de unga gör ”på stan” sena nätter och tidiga morgnar.
Jag tror ändå att det är så att de flesta föräldrar bryr sig om sina ungdomar.

Men alla bryr sig inte.
Det är uppenbart.

*

Hur är det med ungdomsfylleriet i Motala i dag?

Hur många ungdomar ”har åkt in för fylla” och placerats i Motalapolisens fylleceller under påsken.

*
Det är konstigt med alkohol. Den dricks på kungamiddagar, på Nobelfestligheter på restauranger, gator och torg. Den dricks av kungen, politiker, arbetare och bönder. Den dricks av äldre människor och av ungdomar. Kvinnor och män. Staten tjänar pengar på alkoholförsäljningarna. Krögarna på spritserveringarna på krogarna. Kriminella organisationer säljer smuggelsprit till ungdomar på gator och torg. De tar in stora vinster. På TV syns ofta i sändningarna glas med alkohol i. Alkohol och fester och firningar på TVs program hör ihop. Alkoholen är kung i vårt lands kultur.
Alkoholen dominerar folks levnadsvanor. Vi får titulera den "Kung alkohol”.
*
Visst är det något konstigt med alkoholanvändningen i vårt land. Kanske måste påpekas att det finns medmänniskor i vårt land som inte dricker alkohol. De kallas nykterister och var mycket starka förr i de allmänna debatterna.
Nu hörs de inte ofta

Jag undrar; Varför?
Det finns säkert svar på min fråga men det får vi ta en annan gång.
*
En ny vacker morgon får jag uppleva med spegelblankt vatten i Albysjön, ljusblå himmel och solen på väg upp. Mina ögon ser långt denna underbara Annandagpåskmorgon.
Människorna sover gott utan huvudvärk.
De flesta i varje fall.
*
God fortsättning på livet och lycka till med Moberg önskar jag Teaterverksatans medlemmar/ Knut K

 

Kommentarer: 0 Permalänk

fredag 18 april

Var blev ni av ljuva drömmar?

Spalt nt 81

Jag såg i går på TV Lasse Holmqvists program ”Här är ditt liv” med Tage Danielsson som huvudperson.
– Vilken fantastisk människa han var Tage Danielsson.
Hans språklärare i Linköping läste upp Tages betyg från Läroverket i Linköping
Stort A, Stort A. Stort A i alla ämnena utom i kemi. Där hade han ”bara” litet a..
*
Arbetarsonen Tage skulle bli språklärare,
Var det tänkt.
Det blev han inte.
Eller blev han det.
Jo.
Han blev svenska folkets språklärare genom sina texter i visor och sånger, poesi och lyrik, sketcher och kupletter, regijobb, filmer och revyer. Han blev det I tal genom sina allvarsord om vår jord. Han blev vår speciella språklärare som författaren och medmänniskan Tage Danielsson.
*
Han skrev en sång som Monica Zetterlund sjöng. En sång som jag minns och tycker om extra mycket. Tage frågar i sången;
”Var blev ni av ljuva drömmar om en fredligare jord?”
Känn på de orden. Släpp in dem genom ögon och öron. Ta dem till hjärnan. Rulla omkring dem i hjärnans olika vindlingar och försök ge ett svar på frågan:
– Var blev ni av ljuva drömmar?
*
Var blev drömmen om ”Den goda människan av?”
Den blev av.
Vi har många goda människor på vård jord. Människor som tänkt och tänker fred. Inte bara i de stora världsperspektiven utan också i de små;
I vardagsmiljön. På arbetsplatserna.
I skolornas katedrar och salar.
I hemmen.
Inom kulturen och inom sporten.
*
Vi har människor med många olika inriktningar på liv och fred i vår människoflock på jorden. Många tänker annorlunda än den ”Goda människan” gör. Därför har Tages ljuva drömmar om en fredligare värld inte slagit in.
Inte överallt.
Vi kan inte kalla dagens värld fredlig.
Inte som den ser ut just nu.
*
Var har drömmarna tagit vägen om en vänligare i värld
I de små perspektiven?
Nära människorna.
Jag kan inte kalla människor som mördar, misshandlar, rånar och stjäl för vänskapligt sinnade medmänniskor. Jag kan inte kalla människor som bedrägligt lurar till sig andras pengar och ägodelar för vänskapligt sinnade medmänniskor,
Jag kan inte känna att maktmänniskor är medmänskligt sinnade när de med sin makt fördelar samhällets gåvor på så orättvist sätt att vissa invånare kan leva i totalt överflöd medan andra får känna på fattigdomens svårigheter.
*
Jag kan inte se medmänsklighet hos dem som i sportens supportervärldar hatar, brukar våld och uppför sig så att människor blir ihjälslagna.
*
Jag minns dig Tage Danielsson. Du rycktes bort för tidigt av din svåra sjukdom. Nästan alla dina böcker du skrev finns i mina bokhyllor. Jag kan när jag vill ta fram en bok och läsa dina ord. När jag läser hör jag din röst.
*
Jag tänker på meningen du sagt och skrivit:
”Utan tvivel är man inte riktigt klok.”
*
Jag tvivlar inte en sekund på att du Tage var klok och hade rätt i din humanistiska människosyn.
Jag tvivlar däremot på att jordens folks liv levs på riktigt fredligt och solidariskt sätt.
Dina ljuva drömmar har slagit in hos många människor men ”slagit slint” hos andra.
*
”Var blev ni av ljuva drömmar om en fredligare jord?”
Känn på de orden. Släpp in dem genom ögon och öron. Ta dem till hjärnan. Rulla omkring dem i hjärnans olika vindlingar och försök ge ett svar på frågan:
– Var blev ni av ljuva drömmar?
Den frågan diktad av Tage Danielsson är värd att fundera över
*
Tack för att du fanns en tid på vår jord
Du lärde oss mycket med din språklära, Tage Danielsson.

GLAD PÅSK ALLA VÄNNER. Knut K

kyckling.jpg

 

Kommentarer: 0 Permalänk

tisdag 8 april

Det sönderfalla Folkhemmet och de nya Klasshusen

Spalt nr 80

En människa, en Djurgårdare, är död. Han blev ihjälslagen i Helsingborg på väg till en fotbollsmatch på Olympia. Fotbollssverige har sorg. Nu talas om ytliga åtgärder för att motverka nya mord inom fotbollens stora rike. Vad hjälper det att fiska på ytan om de stora skälen för hat och våld, misshandel och mord numera simmar omkring på djupet av vår nya folksjäl.
*
Det tänkta Folkhemmet som många drömde om
Och nästan byggde
Ligger sönderplockat.
Bräde för bräde, spik för spik.
Fönster för fönster.
Golv för golv.
Tak för tak.
Tegelpanna för tegelpanna.
De mjuka tapeterna som prydde husets väggar ligger söndertrasade på samhällets sopstationer.
*
Det ideologiska folkhemmet som var byggt på solidaritetens värdegrund har spruckit sönder. Sprickorna blev i den nya tiden så stora att Folkhemmet föll samman. Även de som borde ha trott på Folkhemmet lät hemmet förfalla. Den ideologin, som var ett rättsnöre många följde ligger nedgrävt sju spadtag under jorden.
*
Jag går och plockar bland husets olika bitar och hittar en vacker tavla som en gång kallades jämlikhet. Den tavlan är övermålad med texten:
”Tänk i första på dig själv.”
Husets värdegrund, solidariteten, ligger överväxt och övertäckt av egoismens taggiga attackerande tistlar.
*
I Folkhemmet verkade många av arbetets folk tillsammans för människors rätt. Kamratskap blev ett stort och mäktigt ord som många älskade och kände av. Kamratskap blev ett mänskligt lim som höll folk samman.
Kamratskapet börjar numera, även inom lagidrotterna, förtvina och ersättas av att ”själv bli bäst”. ”Vinna till varje pris”. När lag nu möts är det inte alltid sund kamp som är utmärkande för lagen. Ofta ses brutala övergrepp under spelet. Jag vill skriva följande till sportchefer, lagledare, tränare och spelare:
– Håll rent på planen, föregå med gott exempel, hjälp supportrarna och visa dem att motståndarna inte är fiender utan medtävlare i sportens underbara värld.
*
Folkhemmet behövde som alla hus moderniseras och hållas aktuellt för sin tidsålder. Det nya Folkhemmet skulle genom sina olika delar kunnat vara ett hem som förändrar Sverige till ett land:
– Där fotbollsupportrar inte slår ihjäl varandra.
– Där män inte slår ihjäl sina hustrur.
– Där äldre människor inte blir saluobjekt utan fortsätter vara människor sina liv ut.
– Där barn går i Livets skola där de också får lära sig att vi människor skall leva ihop i vårt land och i vår värld.
– Där skattebetalarnas pengar går till barnens undervisning inte till att övergöda rika riskkapitalister i andra länder.
*
– Det nya samhällshuset som den nya politiken byggt blir aldrig något sammanhållet hus. Det är redan ett ”olika klassers hus”. Om vi ser oss omkring ser vi vad jag menar. Ett exempel:
-Några teliachefer som avskedats fick ett hundra miljoner kronor att dela på som avgångsvederlag.
– I folkdjupet blir sjuka människor utförsäkrade för att de varit sjuka för länge. De politiska överläkarna tar över de utbildade läkarnas sjukdomsinsikt. Om den sjuke har jobb måste han-hon jobba trots sin sjukdom. Teliacheferna har ett hundra miljoner skäl att inte söka nya jobb. Så fungerar ett klassamhälle i dag år 2014.
*
En människa, en Djurgårdssupporter, är död. Han blev ihjälslagen i Helsingborg på väg till en fotbollsmatch på Olympia. Fotbollssverige har sorg. Nu talas om ytterligare ytliga åtgärder för att motverka nya mord inom fotbollens stora rike. Vad hjälper det att fiska på ytan om de stora skälen för hat och våld, misshandel och mord finns att söka i djupet av vår nya folksjäl./Knut K

 

Kommentarer: 0 Permalänk

tisdag 1 april

Tankar, drömmar. Aningar och gissningar

Spalt nr 79

Jag öppnar den gamla trägrinden till Landet Fantasia. Jag går över en träbro som också knarrar en aning. Under bron rinner kristallklart vatten. Det är blåvitt till färgen. Blåvit färg har det riktigt rena och kalla källvattnet. Sådant vatten börjar det bli ont om på jorden. Vi kallar vårt vatten rent när det är drickbart.
Drickbart kan det vara.
Men riktigt rent är det inte.
*
Jag går i Landet Fantasia och funderar över vad det är att vara människa. Jag har min kropp som fungerar genom att den håller allt igång; Armar och ben. Mage och lungor. Syn och hörsel, Hjärna och tankar.
*
Jag förstår inte hur det kan vara möjligt att allt fungerar. När det fungerar.
*
Jag sätter mig på min bänk i Landet Fantasia och väntar på Saravit. Hon brukar hjälpa mig i mina funderingar. Framför mig ser jag ett underbart landskap. Jag ser träd och buskar, gräs och blommor. Rinnande vatten och sand och stenar.
*
Jag låter tankarna söka världens historia och förnimmer en Spegelsal framför mig. Det som speglas är det som hänt och varit genom åren. Jag kan om jag vill tänka fram någon fotbollsmatch jag minns extra.
Eller något annat jag upplevt. Spegelsalen är Landet Fantasias minne.
*
Jag kan tänka fram Nutidssalen och det som händer i världen just nu. Salen är som en mycket stor biograf. Nutiden visas som en film i min hjärna. Dagshändelser utvecklas hela tiden.
*
Jag kan också tänka framtiden. Den salen är som en rymd, ett universum, utan slut.
– Framtiden verkar tom, tänker jag
– Den är tom tills du fyller den med din fantasi, säger Saravit som just bara kom och satte sig på min bänk. Hon fortsätter:
– Du kan också fylla framtiden med gissningar hur världen kan bli.
Saravit tystnar en stund.
Jag tänker på vad hon sagt.
" Fylla framtiden med min fantasi och med gissningar."
Hon fortsätter igen:
– Du kan också ana dig till vad som kan hända i framtiden med tanke på vad som hänt i dåtiden och vad som händer just nu i världen.
– Vad händer med det jag fantiserat, gissat eller anat?
– Om du får rätt finns det kvar det du haft rätt i. Om du inte får rätt försvinner det du fantiserat, gissat och anat.
– Jag har en fråga som ingen ännu kunnat svara på, säger jag
– Vad är det för en fråga?
– Jag har läst mig till hur människokroppen fungerar både fysiskt och psykiskt. Men jag vet inte vad mitt och alla andras jag är.
– Hur menar du?
– Våra kroppar styrs av någonting som jag kallar mitt Jag. Ingen vet var detta jag sitter. I min hjärna finns det förmodligen men vad är det som är mitt jag,
– Berätta mera.
– Det är inte lätt att förklara.
– Försök.
– Tänk dig en båt som är byggd med skrov och motor och annat som behövs. Den kan startas men om ingen förare finns kan den inte köras.
– Jag tänker på vad du sagt, säger Saravit
– Människobarnets kropp utvecklas i mammans mage. Barnet görs "körklart". Och föds. Får liv Och lever. Men vem är det ”som kör”. Det kan inte bara vara slumpen som avgör vad som ska hända genom livet. Det måste finnas en chaufför i varje människa. Annars skulle livet på jorden inte fungera.
Jag tar en paus och fortätter;
– När en människa dör;
"Vart tar ”Jaget-chauffören” vägen?"
Många tror att föraren dör med kroppen som återlämnas till naturen. Andra tror att Gud tar hand om förarna medan kroppen upphör som kropp.
*
Medan jag tänkt har Saravit försvunnit. Jag sitter ensam på min bänk i Landet Fantasia och funderar över vad det är att vara människa. Jag har min kropp som fungerar genom att den håller allt igång; Armar och ben. Mage och lungor. Syn och hörsel, Hjärna och tankar.
Jag funderar också över vem jag är och vem som styr det jag är och gör. Kanske finns inga svar på mina frågor om jaget och vad jaget är.
*
Träbron och grinden knarrar när jag lämna Landet Fantasia/Knut K

 

Kommentarer: 0 Permalänk

 
stäng