Arkiv

» juni 2020 (2)
» maj 2020 (1)
» april 2020 (1)
» mars 2020 (3)
» november 2019 (1)
» oktober 2019 (1)
» augusti 2019 (1)
» juli 2019 (1)
» juni 2019 (2)
» maj 2019 (4)
» april 2019 (2)
» mars 2019 (2)
» februari 2019 (4)
» januari 2019 (3)
» december 2018 (2)
» november 2018 (2)
» oktober 2018 (4)
» juni 2018 (1)
» maj 2018 (1)
» april 2018 (4)
» mars 2018 (4)
» februari 2018 (3)
» januari 2018 (4)
» december 2017 (4)
» november 2017 (4)
» oktober 2017 (5)
» juni 2017 (2)
» maj 2017 (3)
» april 2017 (3)
» mars 2017 (3)
» februari 2017 (3)
» januari 2017 (4)
» december 2016 (3)
» november 2016 (3)
» oktober 2016 (4)
» juni 2016 (1)
» maj 2016 (5)
» april 2016 (3)
» mars 2016 (4)
» februari 2016 (4)
» januari 2016 (4)
» december 2015 (4)
» november 2015 (4)
» oktober 2015 (4)
» augusti 2015 (1)
» juni 2015 (1)
» maj 2015 (4)
» april 2015 (3)
» mars 2015 (5)
» februari 2015 (3)
» januari 2015 (4)
» december 2014 (4)
» november 2014 (4)
» oktober 2014 (4)
» augusti 2014 (1)
» juli 2014 (1)
» juni 2014 (6)
» maj 2014 (3)
» april 2014 (5)
» mars 2014 (4)
» februari 2014 (3)
» januari 2014 (4)
» december 2013 (3)
» november 2013 (5)
» oktober 2013 (3)
» augusti 2013 (2)
» juni 2013 (1)
» maj 2013 (5)
» april 2013 (4)
» mars 2013 (4)
» februari 2013 (4)
» januari 2013 (5)
» december 2012 (3)
» november 2012 (4)
» oktober 2012 (5)
» augusti 2012 (5)
» juli 2012 (5)

visar: arkiv för oktober 2014

måndag 27 oktober

Kan vi lita på varandra?

Spalt nr 102

Blåsten vill inte ge sig. Molnen går tunga över Myrstuguberget där vi bor. Molnen går tunga över hela Stockholmsområdet. Molnen går tunga över en stor del av Sverige. Blåsten blåser vart den vill och den vill blåsa nu denna tidiga morgon.
Den har blåst hårt i natt.
Att den blåser kan vi inget göra åt.
Vi får finna oss i att blåsten är som den är och gör som den gör.
Jag är bara en människa. Blåsten är en stark vind som kan bli till storm. Den kan bli en orkan. En virvelvind. Den kan bli mycket men i dag måndagen den 27 oktober 2014 är den bara en kraftig blåst som vi får stå med.
*
Molnen ger oss en grå dag. Solen finns i en utkant av Universum men den kan vi inte se genom molnen. Vi vet att den finns. Vi vet att den gör att vi har ljust på vår jord Vi vet att solen gör att vi lever. Om den inte fanns skulle vi människor inte finnas på vår jord. Om den försvann nu skulle vi frysa till is. Den försvinner inte nu. Den kommer att lysa och värma vår jord och människorna i många miljarder år.
Vi kan leva trygga när det gäller solen. Den överger oss inte nu,
*
Vi kan leva trygga.
Kan vi det?
Vi som är människor och lever på jorden.
– Kan vi lita på varandra?
*
Vi tänker oss att vi ser in i speglar som visar händelser ur modern tid. I den stora spegeln på väggen till vänster ser vi Hitler gasa ihjäl sina landsmän. På samma väg ser vi i en spegel hur USA flyget släpper ner atombomber över Hiroshima och Nagasaki. Flera hundra tusen oskyldiga människor dödas.
*
Låt oss gå till nästa vägg. Där ser vi Vietnam. I spegeln på väggen där mördar USA-trupper med ”Napalmbomber och gevär” mängder av små människor som inte ens visste om att USA var deras fiende.
*
Vi kan se i speglarna på södra väggen hur vita människor mördade svarta människor i olika länder i Afrika.
Vi kan se i spegeln i öster hur Stalin fängslade och avrättade sina landsmän.
*
Om vi går till den vägg där nutidens speglar finns är den väggen fylld av stora TV-skärmar som sänder direkt från krigsskådeplatserna i olika delar av världen.
Jag behöver inte berätta vad som visas i de speglarna. Vi påminns varje dag om avskyvärda mord som sker runt om på vår jord.
*
Krigen vill inte ge sig. Krigen går tunga över världen där vi bor. Krigen startar där krigsherrars galna idéer växer upp och slår ut.
Att krig blossar upp verkar vi inte kunna göra något åt.
Vi får finna oss i att krigsherrar krigar.
Vi får finna oss i att galningar är som de är och gör som de gör.
Vi är bara människor. Konflikter mellan olika religioners folk är som starka vindar. De kan bli till stormkrig. De kan bli krigsorkaner som mördar folk i massor. Krigen kan bli till virvelvindar som drar fram och driver folk i flykt.
*
Kan vi leva trygga i våra hem
Kan vi det?
Kan vi leva trygga på Myrstuguberget, i Stockholm, i Sverige, i Europa och i Världen
*
Kan vi lita på att alla vi människor som nu bor på vår jord alltid gör det som är bra för oss människor, djur och natur?
Det kan vi ju inte.
*
Blåsten blåser vart den vill. Men krigen måste vi få slut på. Hur det ska gå till vet jag Inte. Ingen verkar veta hur vi ska få fred å vår jord. /Knut K

 

 

 

Kommentarer: 0 Permalänk

måndag 20 oktober

Vi mötte asken Yggdrasil i går

Spalt nr 101

20130810_164239_640x360.jpg

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Vi i vår familj räfsade löv i går. På Klivinge gård. Utanför Uppsala. Höstsolen sken.
Vi hjälpte gårdsägaren Lars att få bort löven från gräsmattorna i trädgården. Under den stora asken Yggdrasil som växer på gården låg det drivor av löv.
*
Yggdrasil har troligen stått på sin plats sedan 1700-talet. Yggdrasils grenar sträcker sig från stammen, ut, vida omkring. Människor ur tidigare generationer som räfsat löv på Klivinge gård är nu borta. Nu är det vår tur i vår familj att göra rent på gräset under ”henne”.
*
Det är med beundran jag ser Yggdrasil stå och sträcka sina nu lövfria grenar mot skyn. Tänk att "hon" förvaltat sitt trädliv så bra att ”hon” kunnat bli över två hundra år. Tänk att ”hon” fortfarande kan vara så vacker.
*
En trädgårdsmästare rensade för några år sedan bort alla vissna grenar. Nu står ”hon” renrakad och stolt och låter sig beundras av oss som ser det som är skönt och vackert i naturen.
*
– Det är när vi kommer ut från stan till landsbygden som vi ser hur vackert landskapet i Sverige är, sa Janne när vi åkte på landsbygdsvägar till Klivinge på morgonen.
Många träd bär fortfarande vackra färger. Vi såg träd som hade löv som lyste gula som guld. Vi såg träd med löv röda som eld. Vi såg vår natur i förvandling från sommar till höst. Vi såg vår natur förbereda sig för vintern. Träden stänger av näringstillförseln till löven. När detta sker vissnar löven. Löven faller till marken och blir jord igen. När våren kommer öppnar träden sina näringskranar i stammarna igen. Sockernäring förs ut i grenarna. Löven slår ut. Vi kommer att säga:
”Så underbar våren är. Så vackra träden är med sina nyutslagna löv. Så skön naturen är”
*
När jag nu i denna tidiga morgon i Klivinge ser ut genom ett fönster och ser Yggdrasil i hela sin mäktighet vill jag skriva;
”Vilken underbar värld vi fått komma till. Vilken underbar natur vi får leva i.
Tänk vilken ynnest det är att vi får leva tillsammans med allt som växer i vår natur.”
*
Naturen bryr sig inte i vad vi människor gör och hur vi lever. Den bara lever på i sitt tempo och utvecklas enligt sina utvecklingsmönster.
Hur lever vi människor?
Hur handskas vi med naturen?
Jag fick de frågorna från min hjärna.
Just nu,
Vad ska jag svara?
*
Jag svarar så här:
– Vi är en del av naturen. Om vi gör illa med naturen gör vi också illa mot oss själva. Vi borde inte göra illa mot oss själva. Vi borde inte göra illa mot naturen. Alltså borde vi inte göra illa mot någon.
Men det gör vi.
Vi gör naturen illa och vi gör varandra illa.
*
Vi gör också mycket gott med naturen. Vi människor gör även mycket gott mot varandra.
Plus och minus. Minus och plus. Jag lägger ihop och drar ifrån. Vad kommer jag fram till?
Vad kommer vi fram till gemensamt? Hur ska vi leva våra liv med varandra och i naturen?
Nog vore det värt att fundera litet mer än vi gör över de frågorna.
*
Vi i vår familj räfsade löv i går. På Klivinge gård. Utanför Uppsala. Höstsolen sken.
Vi hjälpte gårdsägaren Lars att få bort löven från gräsmattorna i trädgården. Under den stora asken Yggdrasil som växer på gården låg det drivor av löv. De löven är borta nu.
*
Med söndagshälsning från en landsbygd som håller på att fälla sina sista löv./Knut K

 

Kommentarer: 1 Permalänk

måndag 13 oktober

En tidig morgon. Tankar i Landet Fantasia.

Spalt nr 100

Jag sitter denna tidiga morgon ensam på min bänk i Landet Fantasia. Jag sitter i mörker. Ingen sol. Ingen måne. Inga elektriska ljus finns här. Jag är inte rädd. Jag har ingenting att vara rädd för här. Jag känner mig trygg. Jag har det jag behöver. Ingen kan ta ifrån mig det jag har och behöver.
*
Så är det inte på jorden. Många känner otrygghet. Många känner sig hotade. Många känner sig ensamma. Många känner sig utanför samhället de lever i. Många är fattiga. Många är sjuka. Många finns inte i den mänskliga gemenskapen. Många är på flykt undan terror. De flyr i miljoner från människor som inte ens vet inte vad solidaritet är och betyder. Många känner inte delaktighet i det som sker omkring dem. Vi har många människor i världen som bestämmer. Dessa människor har fått makt. Många brukar makten och gör något bra med den. Många missbrukar den och förtrycker andra. Många har ingen makt alls. Det är svårt att leva maktlös men ingen kan ta ifrån någon det ”någon” inte har men vi behöver ha makt, var och en, över oss själva. Alla har inte det.
*
Visst känner vi igen vår värld när jag skriver som jag gjort.
Varför är det så?
Som det är?
Är det så vi vill ha vår värld?
Eller?
Kan vi göra världen bättre som vi ofta sagt och skrivit att vi vill.
Det är klart att vi kan. Inte allt på en gång.
Vi får ta en sak i sänder.
Vi kan börja där vi bor.
*
Vår jord har aldrig varit bra för alla. Aldrig någonsin har människor levt i jämlika förhållanden. Kommer vi människor att någonsin leva i jämlika förhållanden. Den ojämlikhet som funnits genom många sekler går kanske inte att jämna ut så alla helt plötsligt blir jämlika.
-Vad innebär det i verkligheten att vara jämlik? Kan någon svara på det. Jag har hört många tala om jämlikhet men jag har inte hört någon som riktigt vet vad verklig jämlikhet innebär. Det vet inte jag heller.
Kvinnor och män har aldrig varit jämställda på vår jord. Kommer de någonsin att bli det?
*
Saravit bor där hon för tillfället finns. Hon placerar en ljusstake med fyra framtidsljus framför mig.
Jag tänder första ljuset för gemenskap.
Jag tänder det andra för delaktighet
Jag tänder det tredje för solidaritet
Jag tänder det fjärde för jämställdhet.
*
När jag tänt ljusen lyser de upp Landet Fantasia. De lyser också upp alla delar av vår jord. Ljusen med texterna behövs. Låt dem inte slockna. Låt ljusen lysa och göra dem synliga för alla. Kanske kan flera människor med tiden lära och förstå att vi ska leva med varandra på jorden. Inte mot varandra.
*
Det var tankar jag fick i Landet Fantasia i dag första dagen i den nya veckan. Med hälsningar från /Knut K

 

 

 

Kommentarer: 0 Permalänk

söndag 5 oktober

Motala, du vackra stad

Spalt nr 99

Motalabron.png

 

 

 

 

 

 

 

Bild: Trafikverket

 

Jag såg i fredags äntligen nya bron i Motala. Jag har läst om den. Jag har sett den på bilder. I fredags åkte min son Lars och jag med bil på den bron. Vi såg först bron på långt håll. Den låg som en regnbåge över Vätterns vik. En regnbåge med ljus.
En regnbåge med glädje.
En regnbåge i verkligheten.
En mycket vacker regnbåge.
Det finns väl ingen frisk motalabo i dag som inte åkt, cyklat, sprungit eller gått över den nya bron. Nu har Lars och jag också åkt över den.
*
Motala har ändrat karaktär. Staden är nu staden med de vackra broarna. Motala har flera broar. Två av dem sträcker sig över Motala Ström och Göta kanal. Den ena bron som heter Strömbron är kanske vackrare än den nya bron. Den är med ålderns rätt och sina valv fantastisk att se på. Den tredje bron, Charlottenborgsbron, är en modern bro som gör vad den ska göra; nämligen vara en bra bro att ta sig över på.
Inget annat
En fjärde bro reser på sig om somrarna och släpper båtar på Göta kanal in i slussarna vid Borenshult. Den reser sig också mot skyn och släpper igenom de båtar som kommer från slussarna och ska vidare på Göta Kanal.
Mot Vättern.
*
Västra delen av Motala mot Vättern är förändrad på grund av brobygget. Nya vägar, korsningar och rondeller har kommit till. Andra vägar har täppts till eller försvunnit. Vi hade svårt att hitta Varamobaden. Vi skulle bo hos våra goda vänner Åke och Barbro. I Varamon.
*
Varamobaden har förändrats . Där ingen förr fick bygga åretruntbostäder ligger nu lyxvilla intill lyxvilla i långa rader efter Varamovägen. Golfbanor finns kvar. Gillet ligger där det allid legat intill Zätaparken. Gillet ser ut som ett "fattighus" mitt i lyxen. På Gillet var det fest för ungdomen förr. Det är väl inte många av de äldre Motalafödda personerna som inte varit i Gillet och dansat.
*
Varamobaden som i reklamen kallas Nordens största insjöbad är annorlunda på många sätt men ingen har kunnat ändra det faktum att Vättern hela tiden rullar sitt vatten i vågor in över Varamostränderna. Vättern har lugna dagar många små vågor att bjuda på. När stormar tar över vräks vågorna in mot land. Vättern visar sin kraft och sin styrka. Den häftiga sjön tvingar oss människor att visa respekt för Vätterns vildhet.
*
Åke och Barbro bor alldeles intill Varamostranden. Jag andades in den rena luften när vi satt tillsammans på den fina altanen och njöt av höstsolen. Jag hörde Vätterns vågors stilla musik från Åke och Barbros nybyggda hus innan jag somnade sent på natten. Vågorna gav ro.
*
Innan jag somnade i fredags kväll besökte vi Folkets Hus som är ett av de vackraste ”Folketshusen” i Sverige. Det är utsmyckat med hjälp konstnärer. Foajén är underbart skön och Teaterlokalen bedårande vacker. Huset har en stor scen med en stor konstnärligt vackert skapad ridå framför sig. Framför den ridån fick jag i fredagskväll stå och berätta för cirka tre hundra motalabor hur det var med Folkets Hus vid den tiden huset byggdes, verksamheter startades och Motala Teaterförening bildades.

Framför mig, vända mot mig satt i de vackra röda fåtöljerna många av dem jag känt genom åren. De har känt mig som fotbollsspelare, polis, socialkamrer och chef för Folkets Hus. Innan jag började mitt tal tog jag en sekunds paus och såg på publiken. Jag ville känna in glädjen över att jag blivit inbjuden av Teaterföreningens ordförande Hans Enkvist att vara med om att fira TF:s 35-årsjubileum.
*
Jag gillade min fina tänkestund på Folkets Hus scen. När den stunden var över berättade jag om delaktighet och hur viktigt det är att människor får vara delaktiga i det som sker omkring oss i samhället och när något skall utföras och utvecklas. Jag sökte få många delaktiga i Folkets Hur kulturliv under min tid som chef. Vi kunde utnyttja varandras skicklighet då. Mycket av det vi gjorde tillsammans blev därför bra.
*
Tack Åke och Barbro och alla vänner i min älskade före detta hemort Motala. Jag tackar för den värme jag mötte och de kramar jag fick.
*
Att alla ska vara delaktiga i det som sker är inte bara viktigt i Folkets Hus. Delaktigheten är den största grenen på demokratins stora träd. Det är viktigt att många nu blir delaktiga i Sveriges utveckling. Med hälsning/Knut K

 PS

Jag skriver ner några tankar om resan till Motala tredje och fjärde oktober. Tack för mat och husrum Åke o Barbro och för härlig samvaro i ert mycket fina hus invid Vättern. Jag hörde från ert hus vågorna rulla in över land. De hälsade mig välkommen hem till Varamon.
Tack för teatern Kärlek och pengar. Ni aktörer gjorde den så bra att Vilhelm Moberg log från sin himmel.
Tack för alla möten med härliga vänner jag fick vara med om under kvällen. Tack för de många kramarna jag fick. De värmer mig ännu.
Tack för att jag fick berätta hur det började med kulturen i Motala Fina Folkets Hus. Trevlig helg önskar jag alla

DS

Kommentarer: 1 Permalänk

 
stäng