Arkiv

» juni 2020 (2)
» maj 2020 (1)
» april 2020 (1)
» mars 2020 (3)
» november 2019 (1)
» oktober 2019 (1)
» augusti 2019 (1)
» juli 2019 (1)
» juni 2019 (2)
» maj 2019 (4)
» april 2019 (2)
» mars 2019 (2)
» februari 2019 (4)
» januari 2019 (3)
» december 2018 (2)
» november 2018 (2)
» oktober 2018 (4)
» juni 2018 (1)
» maj 2018 (1)
» april 2018 (4)
» mars 2018 (4)
» februari 2018 (3)
» januari 2018 (4)
» december 2017 (4)
» november 2017 (4)
» oktober 2017 (5)
» juni 2017 (2)
» maj 2017 (3)
» april 2017 (3)
» mars 2017 (3)
» februari 2017 (3)
» januari 2017 (4)
» december 2016 (3)
» november 2016 (3)
» oktober 2016 (4)
» juni 2016 (1)
» maj 2016 (5)
» april 2016 (3)
» mars 2016 (4)
» februari 2016 (4)
» januari 2016 (4)
» december 2015 (4)
» november 2015 (4)
» oktober 2015 (4)
» augusti 2015 (1)
» juni 2015 (1)
» maj 2015 (4)
» april 2015 (3)
» mars 2015 (5)
» februari 2015 (3)
» januari 2015 (4)
» december 2014 (4)
» november 2014 (4)
» oktober 2014 (4)
» augusti 2014 (1)
» juli 2014 (1)
» juni 2014 (6)
» maj 2014 (3)
» april 2014 (5)
» mars 2014 (4)
» februari 2014 (3)
» januari 2014 (4)
» december 2013 (3)
» november 2013 (5)
» oktober 2013 (3)
» augusti 2013 (2)
» juni 2013 (1)
» maj 2013 (5)
» april 2013 (4)
» mars 2013 (4)
» februari 2013 (4)
» januari 2013 (5)
» december 2012 (3)
» november 2012 (4)
» oktober 2012 (5)
» augusti 2012 (5)
» juli 2012 (5)

visar: arkiv för februari 2013

torsdag 28 februari

Alla kommer inte vara glada samtidigt.

Spalt nr 35

  • Den nya dagen som nu gryr vill jag skall bli en glad dag.
    En lycklig dag.
    Helst för alla.
    Men en sådan dag kommer aldrig att finnas.
    Inte alla kommer att vara glada och lyckliga samtidigt.
    Tråkiga besked om sjudomar kommer att förmörka tillvaron för många.
    Somliga kommer att få sörja. Döden kanske drabbar någon närstående;
    I familjen. Vänkretsen. Kamratskaran.
    *
    Jag mår bra när jag ser ut över den lilla Albysjön nedanför Myrstuguberget där jag bor. Just nu blir sjön belyst av morgonsolen.
    Vacker. Nästan stämningsfull. Upplever jag morgonen.
    Mycket glädje kommer att finnas hos folk denna dag jag finns till i världen.
    Människor får uppleva kärlek.
    Människor kan också få uppleva hat.
    Människor får uppleva våldets verkningar.
    Vi har läst om hur unga människor inom skolväsendet plågat varandra i så kallade nollningar.
    Var kommer sådana behov av att göra medmänniskor illa ifrån?
    *
    Vi vet att kvinnor misshandlas av närstående män runt om i världen.
    Vi vet att kvinnor våldtas på brutala sätt.
    Även i Sverige.
    Var kommer våldtäktsmännens svarta lustar ifrån.
    *
    Jag vill berätta om en ensam stockholmstjej. Jag ger henne namnet Lisa. Hon åker ett T-banetåg hem en mycket sen kväll. Några killar tittar på Lisa i vagnen. Hon känner obehag men bryr sig inte så mycket. Killar brukar titta på henne. Hon stiger av tåget vid sin hemstation och börjar gå mot sitt hem i natten. Hon märker att killarna följer efter henne. Hon ökar farten. Obehaget sprider sig i hennes kropp.
    Efter en stund går killarna ifatt Lisa och omringar henne .
    De börjar ”tafsa” på henne. En av killarna håller fast hennes armar bakifrån
    En annan sliter av henne stövlar, långbyxorna och trosor.
    Lisa får panik. Hon skriker.
    Någon håller för munnen så hon inte kan skrika.
    Två killar drar isär Lisas ben
    Lisa blir våldtagen. Killarna tvingar sig på henne.
    En efter en
    *
    Denna avskyvärda våldtäkt jag beskrivit skedde nyligen i Stockholm.
    Vådtäkter sker även på andra platser i vårt vackra avlånga land.
    Och i vår värld.
    Hur mår dessa våldsmän efter en gruppvåldtäkt.
    Har deras härskarbehov fått sitt?
    Har deras mörka lustar tillfredsställts?
    Vad ska vi kalla det avskyvärda Lisa fick vara med om.
    *
    Hur mår Lisa efter gruppvåldtäkten?
    Hur behandlades hon av polisen? Vi vet att många kvinnor upplever att de inte blir trodda av polisen när de anmäler en våldtäkt. Det finns kvinnor som till och med avstår från att anmäla våldtäkter på grund av polisens nonchalanta uppträdande.
    Det finns poliser som kan sitt yrke. Och som gör allt rätt när de får en anmälan om våldtäkt.
    Det finns poliser som gör fel. De borde ha valt ett annat yrke än polisens.
    *
    Jag vet inte hur Lisa mår i dag. Jag vet inte hur kilarna som våldtog Lisa mår.
    Jag vet bara att alla kvinnor i vår värld har rätt att leva fria. De bestämmer själva över sina liv.
    Män är män. Kvinnor kvinnor. Alla har samma rätt att leva fria i vår värld.
    Så borde det vara.
    Så är det inte i dag.
    Vägen till en sådan värld verkar lång.
    Mycket lång.
    *
    Den nya dagen som nu gryr vill jag skall bli en glad dag.
    En lycklig dag.
    Helst för alla.
    Men en sådan dag kommer aldrig att finnas.
    Alla kommer inte att vara glada och lyckliga./Knut K

 

Kommentarer: 0 Permalänk

torsdag 21 februari

• För mig är alla människor gäster på vår jord.

Spalt nr 34

  • Jag vill skriva en sång om kärlek
    Jag vill skriva om dig och mig
    Jag vill skriva om livet vi fått
    Och om dagarna som gått.
    Jag vill skriva om solen och månen
    Och stjärnorna,
    Om vår galax och rymden
    Och universum som är så stort
    och blir större för varje dag som går.
    Jag vill skriva en sång om kärlek
    en kärlek som kan bli vår
    *
    Jag vill skriva en sång om mänskan
    Jag vill skriva om honom och henne
    Jag vill skriva om far och mor
    Och om barnen som fötts
    Jag vill skriva om Adam och Eva
    om Lisa Miskovsky och Allan Edwall,
    Jag vill skriva om Kennedy och Martin Luther King
    Om Darwin och Kant och Hegel
    Och Schopenhaur och Platon
    Jag vill skriva om dem som ville och vill någonting
    Som Olof Palme. Han ville.
    Vem vill någonting i dag.
    Den frågan ställer jag
    *
    Jag vill skriva en sång om godhet
    som finns mellan dig och mig
    och de människor som vill vara goda
    med oss och varandra.
    De finns de goda människorna
    fast det ibland är svårt att se dem
    bland kapitalinlindade bedragare
    tjuvaktiga människor och fuskare
    Jag vill inte skriva någon sång för oärliga bluffmakare
    som det finns så gott om
    De finns de goda människorna
    Jag vet det
    Jag kan se dem
    Jag ser dem varje dag
    Det är dem jag vill skriva om
    *
    Jag vill skriva en sång om den politik
    som gjort mycken nytta i vårt land
    Jag vill skriva en sång
    om hur fattigdomen förminskades
    Folk fick det bättre
    ”men inte blev det bra”
    som Allan Edwall sjöng och sa.
    *
    Jag vill inte skriva en sång om politiken i dag
    Vi går inte i takt med varandra
    politiken och jag.
    För mig är alla människor gäster på vår jord.
    Alla har fötts att sitta vid samma bord.
    Så är det inte i dag.
    Därför sitter inte jag
    vid miljonärspolitikernas bord
    Jag tror inte heller på deras ord.
    Att ge till de rika
    och göra de fattiga fattigare
    är inte min politik.
    Att ge skattelättnad till multimiljonärer
    och ta ifrån de handikappade sina färdmedel
    de sjuka sina sjukersättningar
    de fattiga sina bostäder
    Det är inte politik.
    Det är social skövling.
    Det gillar inte jag
    För mig är alla människor gäster på vår jord.
    Alla har fötts att sitta vid samma bord.
    *
    Jag vill skriva en sång om kärlek
    Jag vill skriva om dig och mig
    Jag vill skriva om livet vi fått
    Och om dagarna som gått.
    Jag vill skriva som solen och månen
    Och stjärnorna,
    Om vår galax och rymden
    Och universum som är så stort
    och blir större för varje dag som går.
    Jag vill skriva en sång om en kärlek
    Som kan bli vår./Knut K

 

Kommentarer: 0 Permalänk

onsdag 13 februari

Tankar i morgonmörkret

Spalt nr 33

  • Jag fick en E-post från en kvinna jag inte kände.
    Då.
    Nu känner jag henne litet mer.
    Hon heter Fahtima.
    Hon skriver:
    – Jag sänder dig en dikt du skrivit. Jag klippte ur den när den publicerades.
    Jag vill att du publicerar den igen. Så här är den:
    *
    ”En gång var himlen fylld av stjärnor.
    De blinkade mot vår jord
    Däruppe gick Gud fader
    Vi trodde på hans ord.
    *
    Bibeln var den källa
    som gav lindring år vår törst
    När Jesus dog på korset
    var hans rike störst
    *
    Nu vet vi att stjärnorna ingår
    i Vintergatans system
    Och himlen är färger i solens strålars sken
    Gud fader är förflyttad till en plats ingen vet
    Att solen är vårt centrum är ingen hemlighet
    *
    En gång var jorden centrum
    Nu är den en prick
    Men stjärnorna blinkade lika vackert
    I natten
    Som gick.
    *
    Fathima skriver:
    – Jag vet att du läst mycket om Universum sedan du skrev dikten. Har du förändrat din syn på Gud och på annat som hör till det stora alltet vi inte vet så mycket om? Jag har läst mycket av det du skrivit genom livet. Jag har förstått att din mor trodde på Gud och att hon alltid sa: ”Gud vare med dig” varje gång du skulle spela fotboll eller åka på bio i Vimmerby eller gå på dans på Frödinges omgivningars dansbanor. Jag har förstått att du ville höra din mors ord innan du gav dig iväg på dina turer.
    Var det så?
    En annan fråga är:
    – Har din mors tro påverkat dig och ditt liv?
    *
    Så långt Fathimas E-post.
    Dikten har jag publicerat i denna text. Min mors kärlek betydde mycket för mig är svar på en fråga. Det var så att hon alltid sa ”Gud vare med dig” när jag skulle i väg. Det blev en vana som gjorde att jag ville höra de orden varje gång jag ”drog ut någonstans” i livet.
    *
    När jag skulle köra upp för körkort i Vimmerby tog jag min fars gröna Opel Kapitän. Jag körde själv till Vimmerby. Vid Hörestadhullt körde en bonde med häst och vagn över vägen mitt framför min bil. Jag körde för fort. Fick sladd på bilen när jag bromsade. Kunde inte stanna. Men på något konstigt vis kom jag bakom vagnen och klarade mig från att köra på vagnens bakre del. Jag kände som om någon annan än jag styrde bilen förbi häst, bonde och vagn
    Jag klarade också diket.
    Jag fick stanna en stund och återhämta mig.
    Hjärtat slog snabbt och hårt och svetten rann.
    Senare på dagen klarade jag körkortet.
    *
    När jag långt senare kom hem frågade min mor:
    -Hände det något för dig på vägen in till stan? Jag kände att något höll på att gå å tok.
    Jag tänkte:
    – Inte kunde min mor känna att jag var mycket nära en personlig katastrof i dag?
    Jag sa inget till min mor om min dåraktiga körning.
    Utan körkort.
    Jag berättade att jag klarat körkortsprovet.
    Det gjorde henne glad.
    *
    Du Fathima frågar om jag ändrat min syn på Gud sedan jag skrev dikten och om min mor påverkat mitt liv. Svaren är att mina föräldrars människokärlek påverkade mig.
    Mycket
    *
    ”Min mors händer har stillnat
    Rösten tystnat
    Och hjärtat lagt sig till ro.
    Jag känner inom mig
    Det varma och trygga jag fick av henne
    Och den kärlek hon gav.
    Som en varm vind rör hon sig i mina sinnen
    Och minnen”
    *
    Frågan om Gud?
    Vi vet inte om Gud finns. Vi vet inte om Gud inte finns.
    Vi vet att de olika religionernas folk har olika uppfattningar om Gud
    och om våra sätt att leva rätt på jorden.
    *
    Där riktig människokärlek finns, finns inte krig.
    Det tror jag på.
    Jag tror också att kärleken är den stora klippa vi ska leva våra liv på.
    Platser finns för alla på den klippan.
    Men.
    Jag tycker kärlekens klippa är lite väl obesatt i dagens värld.
    Tack Fathima för din E-post/Knut K

 

 

Kommentarer: 0 Permalänk

onsdag 6 februari

• Vad är kärlek?

Spalt nr 32

february_md_wht1.gif

 

 

 

 

 

  • Vad är kärlek?
    Det grunnade jag på i morse när jag vaknade. Jag slog upp ordet i Bonniers stora uppslagsbok. Där finns inte ordet kärlek med. Istället står där om Kärlekens familj som är en religiös rörelse någonstans i världen. I boken står om kärleksbuden. Budorden. Där står om kärleksäpple och kärleksört. Det senaste är en ört med köttiga blad. Den växer i Mellansverige.
    Men inte ett ord om vad kärlek är.
    Finns kärlek?
    Vad tycker du?
    *
    En känd författare sjöng och talade i Melodifestivalen om kärlek och vad kärlek är.
    Många försökte förlöjliga honom.
    Stora kända ”grabbar” skrev i kvällspressen om honom.
    Är en människa löjlig om hon talar och sjunger om kärlek.
    *
    Kärleken är inget verb.
    Vi kan inte säga ”Jag kärlekar dig”
    Älska kan vara kärlekens verb. Jag kan säga:
    Jag älskar dig. Jag älskar jorden. Jag älskar universum.
    Jag älskar verkligen universum med sina okända områden och mystiska utveckling.
    Jag älskar djur.
    Så fort jag ser en häst får jag en känsla av värme i min hjärna.
    Men
    Älskar jag ormarna och fästingarna.
    *
    Jag älskar naturen.
    Det gör jag verkligen;
    Blommorna och frukterna och den sköna varma sommarvinden. Och solen. Och månen.
    Men älskar jag jordbävningarna och tromberna och de hårdaste stormarna och orkanerna?
    *
    Jag älskar människorna.
    Jag älskar dem som varje dag försöker leva så att medmänniskorna i omgivningen kan känna trygghet.
    Jag älskar människor som lyfter sina medmänniskor och skapar glädje omkring sig.
    *
    Älskar jag alla människor.
    Älskar jag dem som spränger ihjäl sina medmänniskor i dagens värld?
    Älskar jag dem som i mångfald inom många olika områden fuskar, spelar falskt, lurar sina medmänniskor och uppträder nonchalant och dumt?
    Älskar jag företagsledare som mutar sig fram eller brukar andra människor i slavarbete. Detta förekommer även i Sverige år 2013.
    Älskar jag dem som förtrycker, misshandlar, våldtar och mördar kvinnor.
    Älskar jag dem som egoistiskt hela lyfter fram sig själva i alla sammanhang.
    Frågorna ställer jag till mig själv.
    *
    Vad är kärlek?
    De kände författaren Paolo Coelho skrev om kärlek i sin senaste bok som heter ”Manuskriptet från Accra”.
    Han skrev att kärlek är som regn som faller ner. Regnet ger möjligheter för växligheten att växa.
    Viss rätt kan Coelho ha i den liknelsen.
    Människor som omfattas av kärlek får möjlighet att växa.
    Det tror jag.
    Varför?
    Vi vet att nyfödda barn som möts av kärlek när de kommer till vår värld får bättre start i livet än barn som inte blir mottagna med glädje och kärlek.
    Vi vet att en grupp som får uppleva ledarnas kärlek blir en bra grupp.
    Vi vet att familjer som lever i kärlek med varandra är tryggare än familjer där hårdhet och våld råder dagligdags.
    Vi vet vad som händer där kärleken finns.
    Vi vet vad som kan hända i kärlekslösa sammanhang.
    Men vad är kärleken i sig självt?
    Var kommer den ifrån.?
    Finns den i våra hjärnor?
    Om den finns kommer frågan:
    -Hur ska vi utveckla den så flera får del av den. Det vi ser i vår värld i tiden Nu är väl inte till alla delar resultat av kärleksfulla levnadssätt.
    *
    Det är svårt att utveckla något som vi inte riktigt vet vad det är även om vi vet var det kommer ifrån. Vi kan väl vara överens om att kärleken föds och kan utvecklas i våra hjärnor.
    Eller Hur?/ Knut K

 

Kommentarer: 0 Permalänk

 
stäng