Spalt nr 14

• Övermulet i Klivinge. Utanför Uppsala I dag också. Vi skulle klippa gräs i går. Det gick inte. Ludvig och Emily är med oss här för att hjälpa till med trädgården. Regnet öste ner hela dagen. Vi åkte en vända till Uppsala och såg domkyrkan som det tog 200 år att bygga. Gustaf Wasa ligger begravd där. Det gör också den världskände forskaren Carl von Linné. Carl von Linné har lämnat många spår efter sig i Uppsala i Sverige – och i världen. I Uppsala finns Linnémuséet och Linnéträdgården. Linnéträdgårdens utveckling leddes från 1741 av Linné själv. Linné gav namn åt växter som före hans forskning varit okände och namnlösa.
  *
  Vi såg utifrån på det ”Rosa slottet”. Det byggdes på 1500-talet. Slottet har varit en plats för många händelser i historien. Här har försåtliga mord begåtts. (Bl a. på Sturarna). Drottning Kristina abdikerade i slottet 1654. En annan dam Ulrika Eleonora kröntes här 1919. Hon var den sista som kröntes i Uppsala slott. Allt detta och mera därtill står att läsa i en bra gjord informationskarta jag fick i huset Gustavianum som är universitetets äldsta byggnad. Den uppfördes på 1620-talet. I huset finns Anatomiska teatern som är ett under av skönhet. Den liknar en antik amfiteater och har en kupol över sig som
• släpper in dagsljuset i teatern. När teatern byggdes fanns inga strålkastare som kunde lysa upp scenen.
  *
  Uppsala är platsen där miljontals elever tagit sina examina och dragit ut i världen. Det finns många kandidater som aldrig fick några examina. De drog ut i världen i alla fall. Gustaf Fröding som ligger begravd i Uppsala fick väl inte så många poäng av Uppsala Universitet. Han fick fler poäng av Svenska folket genom de härliga dikterna han skrev. August Strindberg blev inte poänglös men några examina tog han inte. Han blev författarkung i alla fall. Hjalmar Branting tog många poäng i Uppsala - och hos dem, som ville ha samhället rättvisare, än det var på hans tid. Arbetare hade inte rösträtt. Det fick de efterhand trots hårt motstånd av högern. Branting hade stor del i att flera fick rösträtt. Kvinnor fick inte rösträtt förrän 1921. De räknades väl inte som kunniga nog att påverka vårt lands demokrati.
  Tänk så fel de hade de som nekade kvinnorna rösträtt.
  *
  FN:s berömde generalsekreterare Dag Hammarsköld ligger begravd i Uppsala. Han har utöver FN-uppdraget blivit känd genom sin fina bok som heter Vägmärken. Läs den.
  Det finns mycket humanism i den boken. Hammarsköld blev mördad när hans plan sköts ner över Afrika. Hammarsköld var en av de största fredsvänner vår jord haft. Han var orädd.
  – Var det därför han blev mördad. Precis om Olof Palme hade han mod att säga ifrån till dem som ville krig. Han hjälpte dem att bli fria som var utsatta för förtryck. Han mäklade fred mellan länder som förde krig. Vad gör FN i dag? I Syrien t. ex.
  *
  Vi kan inte lämna berättelsen om Uppsala utan att påminna om Pelle Svanslös och Elaka Måns och Bill och Bull och Maja Gräddnos. Katterna bor nu i Pelle Svanslös hus. Det var förr landshövdingens stall. Nu är det stallet renoverat och fint. Katterna på Åsgränd bor på Pelles gata. Uppsala har speciella skyltar med bilder av katter uppsatta vid några övergångställen. Att detta skall finnas i Uppsala är givetvis som det skall vara. Uppsala är Pelle Svanslös hemstad.
  *
  – Uppsala verkar inre vara så stor stad, sa Emily när vi kryssade oss genom staden för att komma ut på hemvägen.
  Det är sant.
• Staden är koncentrerad när det gäller den historiska delen men jag tror Uppsala nu ligger fyra i storlek efter Stockolm, Göteborg och Malmö.
  *
  På hemvägen tänkte jag på Elaka Måns och Pelle Svanslös och översatte mitt tänkande på dagens samhälle. Måns listigheter visar sig dagligen i olika sammanhang. Måns blev oftast avslöjad i Gösta Knutssons böcker. I dag verkar de hänsynslöst listiga ”Månsarna” klara sig bättre. De ”elaka Månsarna” i nutiden har gott om ”Bill och Bullare” omkring sig, som saknar insikt i olika händelser, men nickar inställsamt instämmande till det andra tänkt ut och föreslagit.
  – Hur mår Pelle svanslösmänniskor idag? Undrar jag
  Det kan vara värt att undra över.
  *
  Maja gräddnosar har vi gott om, Tror jag. De finns i olika skepnader:
  Vackra. Intelligenta. Kunniga. Idérika. Demokratiska.
  Men.
  Det finns också ”Gräddnosar” som tagit efter maktsugna män och liknar Elaka Måns.
  Visst är det då.
  Eller hur?
  *
  Senare på kvällen hade vi intressanta samtal med Emily och Ludvig. De två går på Södertörns högskola i Flemingsberg söder om Stockholm. Vi talade om deras utbildning, om böcker de läst och föreslog oss att läsa. Vi talade också om vår oroliga värld och deras framtida studier i Tyskland –Ludvig - och i Milano- Emily.
  *
  Det blev en händelserik dag och en trevlig och utvecklande kväll med ungdomarna Emily och Ludvig.
  *
  Nu när jag skriver detta sista skiner solen. Vi kan klippa gräset när gräsmattorna torkat upp. / Knut K

Spalt nr 13

Ring 0200- 276000 och du hamnar i Moldavien eller Senegal.

En undring:

– Linköpings domkyrka finns den?

*

Jag såg filmen om Olof Palme i fredags. Jag funderade i går morse på vad han skulle säga om vårt samhälle som det är nu.

Vad skulle han t ex säga om detta jag fick veta i går förmiddag. Här är ett par exempel.

*

Jag talade med Helene Andersson från Linghem i telefon i går på lördagsförmiddagen. Hon är handikappad och har färdtjänst.  Helene berättade att hon för en tid sedan beställde färdtjänst till adress 64 på Universitetssjukhuset i Linköping. Hon ringde och kopplades till Senegal. En dam på bruten svenska sa:

– Den adressen finns inte.

– Den adressen finns. Jag beställde och åkte dit i våras.

– Den finns inte, fick hon till svar,

*

Helene ringde igen och talade med annan av dem som tar emot telefonsamtalen på beställningscentralen i Senegal. Den expedierande damen sa på bruten svenska.

– Adress 62 finns men inte 64. Om du ska åka får du åka till adress US 62

Det var inte 62 utan 64 Helene skulle till. Helene kan inte själv ta sig från 62 till 64.

*

Helene fick inte beställa färdtjänst till den plats som finns i verkligheten men som tydligen inte fanns i handlingarna hos dem som expedierade henne i Senegal

Helens man fick ta ledigt från jobbet och skjutsa henne till US 64. De fann att adressen US 64 fanns - och fortfarande finns.

*

Jag frågade Helene vem som står för färdtjänsten och fick veta att det är ett företag som heter Samres AB. Linköpings kommun har tecknat avtal med företaget. Helene säger:

– Deras färdtjänstbussar är dåliga. I fredags när det regnade kraftigt regnade det in på en kvinna som beställt skjuts och åkte med en färdtjänstbuss. Jag har klagat på att färdtjänsten inte fungerar men har blivit behandlad av kommunens folk som om jag var en idiot.

– Det är inget fel på färdtjänsten. Det är bara du som klagar, fick hon till svar

Men det är inte bara Helene som blivit felbehandlad. En dam som ringde och beställde färdtjänst till Domkyrkan fick veta att Domkyrkan i Linköping inte finns trots att den faktiskt funnits där en tid. Enligt linköpingsbor jag talat med finns den kvar. Även i dag.

*

 Varför beställningscentraler i Senegal och Moldavien? undrar jag i min ensamhet.

– För att arbetskraften är billig där är svar nr ett.

– För att de färdtjänstberoende skall bli så billiga som möjligt för vissa kommuner är svar två.

– Kvaliteten på servicen har prioriterats ner, är svar nummer tre

– För att firman Samres AB skall göra så stort netto som möjligt är svar nummer 4.

*

Du Olof Palme.

Jag vill berätta en del om hur vi har det nu.

– Du talade vackert om solidaritet Olof Palme. Nu är det ordet på väg att bli utrotningshotat.

Redan kastat på sophögen är ordet jämlikhet som du hade som mål i samhällspolitiken. Privilegierade skattemässigt i dag blir de som redan har hög inkomst och god ekonomi. Privilegierade blir inte de som är långtidsarbetslösa, långtidssjuka vissa gamla personer och andra som har det fattigt. Dessa hålls i näsan lagom mycket över vattnet för att de inte ska drunkna i samhällsdammen.

*

Ordet bidrag är fult i dag.

– De som får bidrag kallas att de är bidragsberoende. Detta gäller inte om dem som har gott ställt och har Ruthbidrag - för då är det fint att ha bidrag. Det skapar vita arbetstillfällen. 

*

Jag ska skriva en dikt till dig Olof Palme.

Så här är den:

*

Sverige, Sverige fosterland

Du långa land från syd till nord.

Du rika land. Du vackra land

 Du till ojämlikhet förändrade land

Inom ditt skinn kryllar egoismen

Kung är mammon. Diktator kapitalismen

Egen vinning är mångas ideal.

*

Sverige, Sverige fosterland

Inom dina gränser skall vi ha vårt hem

I det goda hemmet blir ingen utslagen eller utfrusen

I det goda hemmet finns ingen hora eller hallick, knakare eller langare.

I det goda hemmet är vi alla lika mycket värda

Där bestämmer vi tillsammans

*

Sverige, Sverige fosterland

Du långa orm från nord till syd.

Du rika land. Du vackra land

Du till ojämlikhet förändrade land

Du är inte det goda hemmet

Vakna människor

Öppna era ögon och se

Brottslighet, främlingskap, fattigdom och hat sprider sig i den långa kroppen

Sovande ögon och egoism botar ingenting

Vi har vaccin.

Vi behöver varandra

Jag vill sända med avslutande maning:

*

”Du politiker i maktens öga:

– Sträck ut din hand.

Du - och vi -  och alla andra –vet - att vi ibland behöver hjälpa varandra.

Lämna blocken och starta en ny solidarisk politik in i framtiden - FÖR ALLA - som bor i vårt vackra avlånga land .”

/Knut K

*

Tack Helene för din information om dagens verklighet inom färdtjänsten – som du upplever den. /Knut K

Spalt nr 12

• Jag är den enda av publiken som hittat hit till Älven denna sköna höstsoldag. En humla surrar intill min stol. Hon surrar så överlägset. Hon är budbärare från växt till väst. Från blomma och till blomma. Hon är en av dem jag gillar allra bäst av alla jordens många. Humlan har för stor kropp för sina vingar men flyger gör hon ändå. Hon är inget bi men samlar ändå näring för två.
  *
  Det står en bil på en parkeringsplats långt bort i skogen. Väntar den på att ägaren skall hämta den och köra den till garaget på logen?
  Bilen är svart och blank.
  Den är ny och grann.
  Den är säkert omtyckt av den som behöver den.
  Men varför står den här. Långt in i skogen?
  Plockar ägaren lingon?
  Lingon finns det gott
  Plockar ägaren svamp?
  Kantareller finns det gott om så här års.
  Kanske är det skogen ägare som äger den fina bilen.
  På kullen bakom den plats jag sitter har skogen huggits ner för en tid sedan. Nästan skövlats.
  *
  Jag lämnar Älvkanten och går upp på berget bakom mig. Det berget ”skövlades” för några år sedan. Jag har med mig en fin stol i ett plastfodral. Den stolen tar jag fram, vecklar ut och sätter mig på. Jag får en underbar utsikt över Älven och Älgsjön som Älven rinner upp ifrån. Solen lyser skönt men den rätt kraftiga småkyliga höstvinden gör att jag behöver min jacka som jag tänkte lämna hemma - men inte gjorde. Jackan är med och jag har den på mig. Den behövs.
  *
  I riset runt omkring mig lyser lingonen mörkröda. Ljungen har blommat över och är litet bruna i topparna. De utvalda frötallarna står raka och stolta och sträcker sig upp mot rymden. De når inte så långt men de är vackra i den längd de har.
  *
  Hur är det?
  Har frötallarna fröat av sig?
  Visst har de det.
  Många ungtallar stickar upp ur mossan, gräset och ljungen. Somliga är vackra och stolta. Dem kommer det att bli prima timmertallar av. Andra är tilltufsade och sneda. Jag undrar hur det skall gå med dem?
  *
  I naturen finns stenar. På det berg jag nu befinner mig finns det många stenar. Vissa är stora. Andra är små, somliga är mycket små. Framför mig finns en sten. Den liknar ett podium som en talare kan tala ifrån. Runt den stora stenen finns många mindre stenar. Där kan publiken ha sina platser.
  *
  Allt är planerat som en kulturlokal i ett Folkets Hus eller en Bygdegård. Jag lämnar min plats och går upp på podiet. Direkt fylls åhörarplatserna av olika djur och individer. På första raden tar trollen Surr, Burr och Murr plats. En räv sätter sig på marken precis framför talarstenen. Några rådjur tar plats på kanterna av stenpartiet. Framför alla stenar kommer några igelkottar framkrypande Några älgar stannar långt bak ”i salen”. Plötsligt kommer en ekorre skuttande in bland stenarna. Han klättrar upp på talarstenen.
  – Jag kan vända stenblad åt dig, säger ekorren när jag tittar litet frågande på honom.
  – Han får sitta där han sitter, tänker jag.
  *
  Nu kommer resten av skogens djur krypande och skuttande. Fåglar flyger in med den kloka Ugglan som ledare. Det börjar bli fullt på alla stenar utom på en sten som ligger mitt framför talarstenen. Två vargar kommer tassande.
  – Skall vargarna ha den stenen? Tänker jag
  – Men nej. De tar en annan plats där de är väl synliga.
  *
  Jag börjar mitt tal med att säga att jag är helt oförberedd. Jag kom för att uppleva skogen, Älgsjön, Älven och Berget och allt vackert som finns här omkring. Min fråga är:
  – Vad vill ni att jag ska göra?
  När jag sagt det kommer en björn inbärande på en människa och sätter människan på den lediga stenen.
  Ugglan tar till orda och säger:
  – Detta är den här skogens ägare. Som du sett har han sin bil parkerad nedanför berget. Vi knep honom när han skulle åka härifrån. Han skövlade vår skog för några år sedan och ställde till det för växter och djur. Han representerar också de människor som på många platser på vår jord hugger ner och förstör vår planets regnskogar. Vi har tänkt hjälpa djuren och växterna där regnskogarna finns med information om den felaktiga skövlingen som görs. Vi ska kräva att skövlingen av regnskogar upphör omedelbart.
  *
  När Ugglan talat fick hon höra olika positiva ljud och läten från alla djuren. Det blev ”ett himla liv”
  *
  – Vad vill ni jag ska göra? Frågar jag.
  – Vad skulle du vilja göra? Undrar Ugglan
  Jag tänker och förstår att detta inte är något som går att lösa på vårt berg idag.
  – Jag tycker ni ska släppa den här skogsägaren. Han tänker ”så långt hans plånbok räcker”. Det vi borde göra är att alla djur på vårt jordklot och alla klokt tänkande människor gick samman och strejkade mot att vår regnskog förstörs på många platser. Vi skulle strejka en dag. I hela världen.
  – Det går inte, säger Ugglan. Vi djur kan inte hålla sams och ni människor vet inte längre vad solidaritet är. Hur tror du vi skulle kunna genomföra ditt förslag som världen ser ut i dag.
  – Jag vet att förslaget är omöjligt, svarar jag
  – Varför lade du ett förslag som inte går att genomföra? frågar ekorren som sitter på talarstenen.
  – Ibland måste vi tänka oss det omöjliga för att med tiden nå det som är möjligt.
  – Nu vet vi det omöjliga och kan söka det möjliga, säger trollet Murr.
  – Alla som har förstånd att förstå vad som är rätt och fel på vår vackra jord ska söka det som är rätt, fortsätter trollet Burr
  – Vi ska ALDRIG, aldrig ge upp. Vi ska jaga felen tills vi gjort om dem till rätt, säger trollet Murr.
  *
  Björnen lyfter skogens ägare från stenen och släpper honom i marken ganska hårt. Alla lämnar platsen. Trollen rullar som klot utför berget. Ugglan är den som tillsammans med mig sist lämnar berget. När jag kommer till parkeringsplatsen ser jag att bilen är borta.
  *
  Med hälsning från Värmlandsskogarna./Knut K

Spalt nr 11

• Äntligen sol över Klivinges vidsträckta åkrar. Kornet som inte tröskats har lagt sig på stora områden. Floxen som stått vacker länge ser ledsna ut. Jag hoppas att de reser sig igen.
  – Jag reser mig igen. Jag reser mig igen, sjöng en skådespelare på Melodifestivalen .
  Floxen får sjunga:
  – Vi reser oss igen. Vi reser oss igen.
  De orden hoppas jag få höra när morgonens blöta blivit upptorkad av den efterlängtade solen.
  *
  Allt här omkring har påverkats av regnet. Åkrarna är regnåkrar. Skogarna är regnskogar. Trädgårdarna ser ledsna och nedslagna ut. Mogna äpplen har fallit till marken. Där angrips de av sniglar, flugor och getingar. Vi får sjunga:
  – I dag blir det inget regn - nu reser vi oss igen.
  *
  På tal om regnskog så såg vi programmet Fridlyst på SVT 1. Börje Salming var med sin dotter Theresa och träffade den skickliga fotografen och naturkämpen Mattias Klum på Borneo. Borneo är en ö som har dubbelt så stor yta som Sveriges. På Borneo finns regnskogar. I regnskogarna lever Orangutangerna. De är de apor som ligger närmast oss människor i utveckling. Dessa urinnevånare tillhör nu kategorin ”utrotningshotade djur”
  Varför?
  Svar:
  – PÅ Borneo huggs regnskogar ner på ”oändliga” ytor. Palmer planteras. Palmerna ger palmoljor som världens folk köper. Palmoljorna ger inkomster till landet och företagen som hugger ner skogen och planterar palmer där regnskogarna funnits. Folket på Borneo lever lika fattigt nu som tidigare.
  *
  Mattias berättade att träd nu planeras i korridorer mellan palmodlingarna. Detta ger möjlighet för Orangutangerna och andra regnskogsdjur att överleva. Börje och Theresa fick vara med en dag och plantera träd i korridorerna. Det gjorde de bra. De skar upp jorden med långa knivar och grävde med entusiasm med händerna upp hålor i marken. I hålorna placerades de nya träden.
  – Tänk om vi kunde få komma tillbaka och se när ”våra” träd vuxit sig stora, sa Theresa som verkade vara en mycket medveten kvinna.
  – Jag känner mig mycket nöjd med att jag fått chansen att komma hit till Borneo och plantera räd, sa den legendariska hockeyliraren Börje Salming.
  – Vi måste föra ut i världen vad som håller på att hända. Det är farligt för vår jord att regnskogarna huggs ner. Det är katastrof att regnskogarnas djur dör i sådan mängd att de nu är utrotningshotade, fortsatte Theresa
  – Världens människor måste bli medvetna om konsekvenserna av vad de köper i affärerna och sedan konsumerar, sa Börje.
  *
  Genom programmet fanns en önskan hos Theresa och Börje att de skulle få se några av de människoliknande aporna orangutangerna. Näsapor fick de se. Och vi TV-tittare också. De har verkligen stora näsor, näsaporna.
  *
  Gruppen åkte båt i vikarna. De gick på stigar i regnskogen. De fick se många djur men inte några orangutanger. Gruppen åkte med båt ut en kväll i kolmörkret och lyste med lampor. De fick se nattugglar som blinkade mot dem med sina gula ögon, De fick se kungsfiskaren med orangefärgad mage och blå rygg. Stiliga fåglar var de. Och är de. Men orangerna de sökte fann de inte.
  *
  Sista dagen av besöket försökte de igen. De gick och gick i regnskogen. De såg inte det de ville se. Deltagarna i gruppen satte sig lite molokna och var på väg att ge upp. Då fick Börje se något som rörde sig i trädens toppar. Gruppens ögon följde grenarna som rörde sig - och - där kom efter en stund en orangutangmor klättrande med sin unge på magen. Apmodern stannade och tittade på sina släktingar.
  Alla blev glada.
  Även aporna.
  Det är kanske inte varje dag aporna får möta avlägsna släktingar i sina hemskogar. Börje och Theresa hade de i varje fall inte sett tidigare. Orangutangmodern med unge mötte en världsstjärna med dotter i hemskogen. Det mötet gjorde nog aporna extra glada.
  Eller?
  Förresten?
  De utrotningshotade orangutangerna kanske inte visste om att Börje är en världsstjärna. Orangutangerna har inte TV i Regnskogen. De har inte bärbara telefoner heller. De meddelar sig med omvärlden på annat sätt.
  Att mötet gjorde Börje och Theresa glada. Det kunde vi se på SVT 1.
  – Detta är magiskt, sa Theresa.
  *
  Vi som fick vara med på Börjes och Theresas besök i Regnskogarna och i korridorerna i palmodlingarna på Borneo lärde oss - - om vi inte visste det förut:
  -Att vi måste vara rädda om vår jord. Både om djuren, renskogarna och om varandra.
  – Att vi ska ta reda på vad vi konsumerar.
  *
  Sköna och medvetna Theresa och den entusiastiska världsmedborgaren Börje Salming blir säkert skickliga ambassadörer för regnskogarna och orangutangerna som finns på ön Borneo.
  *
  De nedhuggna regnskogarna kan inte sjunga:
  – Vi reser oss igen, Ja, vi reser oss igen
  Ty där regnskogen funnits växer nu palmerna tätt. Mycket tätt/ Knut K
• Bilder © Åke Lindberg: Regnskog i Costa Rica, Den aktiva vulkanen Arenal i Costa Rica år 2008.