Arkiv

» juni 2020 (2)
» maj 2020 (1)
» april 2020 (1)
» mars 2020 (3)
» november 2019 (1)
» oktober 2019 (1)
» augusti 2019 (1)
» juli 2019 (1)
» juni 2019 (2)
» maj 2019 (4)
» april 2019 (2)
» mars 2019 (2)
» februari 2019 (4)
» januari 2019 (3)
» december 2018 (2)
» november 2018 (2)
» oktober 2018 (4)
» juni 2018 (1)
» maj 2018 (1)
» april 2018 (4)
» mars 2018 (4)
» februari 2018 (3)
» januari 2018 (4)
» december 2017 (4)
» november 2017 (4)
» oktober 2017 (5)
» juni 2017 (2)
» maj 2017 (3)
» april 2017 (3)
» mars 2017 (3)
» februari 2017 (3)
» januari 2017 (4)
» december 2016 (3)
» november 2016 (3)
» oktober 2016 (4)
» juni 2016 (1)
» maj 2016 (5)
» april 2016 (3)
» mars 2016 (4)
» februari 2016 (4)
» januari 2016 (4)
» december 2015 (4)
» november 2015 (4)
» oktober 2015 (4)
» augusti 2015 (1)
» juni 2015 (1)
» maj 2015 (4)
» april 2015 (3)
» mars 2015 (5)
» februari 2015 (3)
» januari 2015 (4)
» december 2014 (4)
» november 2014 (4)
» oktober 2014 (4)
» augusti 2014 (1)
» juli 2014 (1)
» juni 2014 (6)
» maj 2014 (3)
» april 2014 (5)
» mars 2014 (4)
» februari 2014 (3)
» januari 2014 (4)
» december 2013 (3)
» november 2013 (5)
» oktober 2013 (3)
» augusti 2013 (2)
» juni 2013 (1)
» maj 2013 (5)
» april 2013 (4)
» mars 2013 (4)
» februari 2013 (4)
» januari 2013 (5)
» december 2012 (3)
» november 2012 (4)
» oktober 2012 (5)
» augusti 2012 (5)
» juli 2012 (5)

visar: arkiv för oktober 2012

onsdag 31 oktober

Jag har skrivit ett lättsamt tal till en god vän

Spalt nr 19

Del 1

Jag har skrivit ett lättsamt tal till en god vän och vittberest man. Han heter Lars Hjerpe och är vår granne.
*

Jag har skrivit många tal under mitt verksamma liv. Detta är ett försök att långt efter det aktiva arbetets slut skriva ett tal och sedan i del två berätta hur jag kände mig innan talet. Läs om du har lust. Något kan talet väl ge även för den som inte känner Lasse. Lasse är en man som gjort mycket gott i världen. Han är värd att hyllas.

*

I del två berättar jag också vad jag tyckte om invigningen av Friends Arena i Solna
*
Talets rubrik: Lars Hjerpe 70 år

*
Lasse Lasse Hjerpe
världen är så stor
Du har sett det mesta
Mer än vi någonsin tror.
*
Du har varit i Asien. Levt länge i Bangladesh
Du har lånat ut pengar till folk som behövde dem bäst.
Du har byggt broar mellan folk och folk och från strand till strand.
Du har byggt hamnar för att folk ska kunna resa och komma i land.
*
Du har sett en bit av Kina. I Burma fick du fel på din bil. Du har badat i Vietnam. I Mexico har du druckit vin.
*
Du har flugit från vårt avlånga vackra land
Och kommit hem igen.
*
Lasse Lasse Hjerpe världen är så stor
Du har sett det mesta
Mer än vi någonsin tror.
*
Det finns en plats i världen som heter Mälarblick. Där bor vi på ett berg och har underbar sikt. Dit kom familjen Hjerpe.

Jag tror det var 2006.
De köpte sig en lägenhet och kunde se
Allt som fanns i naturens färg
runt vårt Myrstuguberg.
*
Familjen kunde se Solen gå upp bakom Masmo skog.

Den skog där stigarna mot Gömmaren drog.
På dagarna kunde de se Albysjön när den krusade sin yta grå eller låg spegelblank och blå.
*
Längst ut på bergets Udde ligger den stuga som är svart och blå.
Förr fans en bubbelpool där.

Den finns inte kvar

*
Det är inte mer med det än så.
När ingen bestämmer något
blir ingenting bestämt
och inte heller blir det någonting gjort.
*
Men stugan har en bastu. Den bästa i vår värld.
Inte ens Bangladesh, Kina, Mexico och Vietnam kan konkurrera där.
Varför är den så bra att ha?
– För att det är vår bastu jag berättar om.
Vi i bastun: ÄR:
Kjell, Michael, Timo, Bosse, Christer, Georg,
Tamio, Mats, Michael, Jouko, Martin, David,
Ari, jag och Lasse Hjerpe.
*
Det är vi som är vi:
”Bastufolket”

Vi är renast av alla på berget
*
Vi har sett solen gå ner bakom Ekerö. Vi har sett solen går ner bakom Slagsta, Nu ser vi solen gå ner bakom Fittja.
Många talar om Midnattssolen och skönheten den ger
Vi talar om vår solnedgång och skönheten här.
Nu konstaterar jag bara så:
– Att Midnattssolen är numer två.
*
I soffan i stugan sitter vi,
Efter badet,
och talat om hur vi på Myrstuberget ska ha det
Vi talar också om det som hänt och händer i Sverige - och i världen.
*
Det var i Stugan på Udden vi mötte Lars. Lars är född i Torsby i Värmeland du sköna
– Redan - för 70 år sedan. Det är ingen skröna.
Det är sant.
Det är för att Lasse fyller 70 som du och jag
- är här idag.
Vi vet att Lasse varit ishockeymålvakt och en tuffing på fotbollsplan.
Numera är han en av de fredligaste människorna vi har här i stan.
Detta vill jag säga utan att låta Lasse höra´t:
-Minns bara vänner att han har en räv bakom örat

Till Bystugan på Udden vi vandra.
På torsdagarna
Lasse och vi andra.
Det är där vi kivs och trivs
medan korvarna grillas i öppna spisen
och ölet rinner ner genom törstande strupar.
*
Lasse Lasse Hjerpe
världen är så stor
Du har sett det mesta
Mer än vi någonsin tror.
*
Du har varit i Asien. Levt länge i Bangladesh
Du har lånat ut pengar till folk som behövde dem bäst.
Du har byggt broar mellan folk och folk och från strand till strand.
Du har byggt hamnar för att folk ska kunna resa och komma i land.

Grattis och ett fyrfaldigt leve för det 70-åriga födelsedagbarnet.
Hurra
Skrivet av Knut K



Ska jag - eller ska jag inte - hålla mitt tal till Lasse Hjerpe?
Tankar om Friends Arena.

 

  • Del 2
    Frosten ligger vit på taken. Jag har ställt om klockan och är vaken. Albysjön ligger blank. Isen har frusit sig en tunn hinna.
    Dimman tror att den är ett moln. Det är den ju inte. Den är bara en lätt dimma som snart kommer att försvinna. Solen lyser från en klarblå himmel.
    Vad kan dimman stå emot solen?
    Ingenting.
    *
    Jag gav fåglarna mat tidigt. De fryser nog i dag. Ju mer de fryser ju mer måste de äta.
    Jag har hört att det är så
    Är det så?
    Fåglarna kom och åt redan innan jag hunnit tillbaka in i vårt hus. Förstår de att de får mat när jag står och häller upp frön på balkongerna i deras hus.
    Känner de igen mig som den som ger dem mat?
    Jag vill att det är så.
    Men varför flyger de när jag kommer ut ur huset på dagarna medan de sitter och äter.
    De kan sitta i lugn och ro och nicka litet vänligt till mig och tacka för maten. Det är jag som betalar för fröna. Den kostnaden får jag tillbaka genom att jag på nära håll får se de vackra fåglarna
    Men återigen;
    – Fåglarna flyger när jag kommer.
    Jag är tydligen en farlig en. I deras ögon
    – Är det någon mer som tycker att jag är farlig.
    *
    I går höll jag mitt tal som jag berättade om på Facebook. När jag och mina bastuvänner kom till Lasse Hjerpe var det fullt av folk i lägenheten. Många av besökarna hade jag aldrig sett. Maten stod i köket.
    Var och en fick ta vad den ville ha.
    Jag tog gravad lax som jag gillar. Jag valde julmust till dryck. Viner och starkt öl fanns att välja på.
  • Jag dricker aldrig något starkt innan jag ska föreläsa eller hålla tal. Det gjorde jag inte i går heller.
    *
    Jag tänkte medan jag åt;
    – Ska ja avstå från mitt tal. Det är bara två som vet om att jag har skrivit ett tal.
    – Inte vill alla de här människorna höra mig tala. Efter maten ska de ha kaffe, tårta och jag visste att Lasse tänkte bjuda på trestjärnig konjak och andra drycker.
    *
    Jag frågade födelsedagsbarnet Lasse:
    – Vill du att jag ska läsa upp några tankar jag skrivit till dig. Du kan istället få manuset och läsa för dig själv i natt.
    – Det är klart att du ska hålla ditt tal. Många väntar på att du ska göra det. Jag samlar ihop alla. Vi kan vara här i stora rummet.
    *
    Några minuter senare stod jag framför alla besökarna. Den äldsta var väl bortåt nittio år. Den yngsta tre. Alla såg på mig. Alla väntade på vad jag skulle säga.
    Jag hade glömt att träna upp rösten. Halsen var litet seg. Jag harklade mig för säkerhets skull och satte igång:
    Lasse Lasse Hjerpe
    Världen är så stor……..
    *
    Nervositeten försvann och jag kände den där glädjen som jag ofta känner när jag får chansen att läsa mina dikter och berättelser inför publik och får positiva reaktioner för det jag läser.
    Det fick jag i går. Alltså positiva reaktioner .
    Folk skrattade medan jag läste. Två gånger fick jag göra uppehåll i texten för att jag inte skulle läsa medan folk skrattade ljudligt.
    *
    Jag hade skrivit den sista delen mjuk för att skapa en positiv stämning som skulle bli varm hyllning till födelsedagsbarnet Lasse. Alla höll andan på slutet.
    *
    När jag slutat blev det alldeles tyst. Jag hann tänka:
    -Var det inte bra? Får jag inga applåder.
    Men jag fick massor av applåder och beröm. Den äldsta damen i gruppen kom fram och sa:
    – Kan jag få manuset. Jag vill ta hem det och läsa det i lugn och ro hemma. Hon fick en kopia. Originalmanuset fick Lasse Hjerpe. Jag såg att Lasse var glad. Det gjorde
    mig givetvis extra nöjd.
    *
    Jag kände mig mycket glad över att jag tog modet till mig och höll mitt tal.
    *
    På kvällen såg vi på TV invigningen av Friends Arena. Vår svenska nationalarena som inte fick ett svenskt namn. Tomas Ledin hade gjort en låt till invigningskvällen.
    På Engelska.!!!!!
    *
    Jag gladdes åt mycket som bjöds och åt många artisters prestatioer. Sven- Ingvars sjöng Gustaf Frödings dikt ”Det var dans bort vid vägen”—på Svenska. Björn Ulveus och Benny Anderssons ”Oh Kristina” efter Vilhelm Mobergs Utvandrarböcker var och är en pärla som bjöds oss.
    Piteåbon Peter Marty sjöng ”Till havs” och Dan Anderssons Helgdagskväll i Timmerkojan. Att Dan Andersson fick bli representerad gladde mig mycket. Jag tänkte på versen av Dan:
    *
    ”Det är mil efter mil mellan lador och hus
    Där frosten går tjurig vid grind.
    Här är lustigt i stockeldens gula ljus
    som darrar i nattens vind”
    *
    Tala om kontraster och likheter. Istället för många mil mellan folk i lador och hus satt 50.000 människor nära varandra på Friends Arena. Mångas lustigheter fanns men det var inte stockeldens gula ljus som lyste på folket på Arenan. Det var datorstyrt ljus som blixtrade.
    *
    Frosten gick tjurig även går kväll både vid Dan Anderssons grind och utanför mångmiljardbygget Friends Arenan ingångar. Inne i Arenan var det varmt.
    Tror jag.
    *
    Nu börjar frosten smälta vid vår grind. Solen lyser vackert. Hälsningar till alla. / Knut K

 


 

Kommentarer: 0 Permalänk

onsdag 24 oktober

Så här skrev Annelie

Spalt nr 18

Så här skrev

 

Anneli Forss-Tykosson från Motala den dag jag skriver detta.

*

Tänk vad glad man blir, och allt känns lättare när solen skiner.
Sitter vid fönstret och solstrålarna fångar mig, hösten är fin såna här dagar. Ha det bra mina vänner.”(Slut citat)

*

Här i stockholmstrakten där jag bor är himlen mulen.

– Är jag då inte glad?

- Jo jag blev glad när jag läste Annelis poetiska hälsning.

– Var jag glad innan jag läste Annelis hälsning?

– Ja, det var jag men jag var också besviken på allt fiffel i vårt land, Jag fick höra på regional-TV att företaget som byggt om Skatteskrapan på söder i Stockholm anlitat underleverantörer som anlitat billig arbetskraft som inte var lagligt anställa.

*

Min haka föll ner när jag fick höra om en organisation som jobbar för demokrati i världen. Organisationen får anslag från Svenska staten och har använt en del av sina bidrag till att på resor hyra lyxhotell för anställda och anlita dyra konsulter. En konsult hade fått ett hundra sextio tusen kronor i lön för två dagars arbete. Regeringen har dragit in anslaget.

Bra gjort.

*

Jag minns under tiden Nationalarenan Friends byggdes i Solna hur pengar delades ut till höga förtroendemän. För vad?

– För arbete de gjort eller var det mutor.

*

I Solna har också avslöjats en byggnadsfirma som sände fakturor till Solna kommun för arbeten de inte utfört. Slappa kommunanställda och förtroendevalda har godkänt dessa bedrägerifakturor utan att kontrollera om arbetet gjorts. Bedrägeriföretaget lurar sig fortfarande vidare inom byggbranschen.

*

Jag hörde på Sveriges radio nyligen att ett företag som ägde tre vårdcentraler flyttade om pengar från vårdcentralföretaget till andra konton som därefter skattebefriade sattes in på bolag utomlands.

Folk som utnyttjade vårdcentralerna klagade på dålig service.

Jag frågar:

– Om en del av pengarna för att driva vårdcentralerna går till höga vinster i bolaget hur blir då verksamheten?

Jag svarar;

– Antingen har flata politiker och tjänstemån på landstinget där vårdcentralerna finns betalat ut för stora belopp för att driva vårdcentralerna.

– Eller också har vården inte hållit den kvalitet den borde hålla för de för stora summor bolaget fått.

*

På landstinget, som skrivit avtalen med bolaget, satt flata tjänstmän och godkände allt det de skickliga bluffmakarna gjorde. Tjänstemännen hade enligt SR inte en aning om vart vårdcentralernas övervinster tog vägen. De hade heller inte en aning om att folket som besökte vårdcentralerna inte var nöjda med kvaliteten i verksamheten.

*

Jag behöver inte påminna om företaget som bildades för att i Stockholmsområdet ha hand om småföretagens pengar så att intjänade medel tryggt och bra kunde sättas in på respektive företags bankkonton.

*

Företaget satte in stora summor på egna konton istället.

Småföretag som behöver varenda krona de tjänat in för att leva vidare får nu svårigheter att överleva.

*

Vad bryr sig de smarta falskspelarna om detta?

De som stulit pengarna överlever säkert. Troligen utan att straffas. Smartheten suddade bort hederligheten och blev till grov ohederlighet och brottslig verksamhet.

*

Minns ni vårdföretagen som tog ut övervinster istället för att hålla en bra vård?

*

Jag läste i dag i DN att två stockholmare som gripits i Mellansverige nu skall dömas. De två har bedrägligt lurat till sig över en miljon kronor av äldre människor. Utöver detta har de också stulit en massa värdefulla smycken. Över ett hundra ”äldrehem” hann bedragarna besöka innan de kunde gripas. De två brottslingarna sade till de äldre att de var barnbarn som hälsade på.

*

När de som drabbades av bedragarna var barn och unga lärde de sig vad ärlighet och hederlighet var. Till och med i skolan fick de lära sig detta. Ärlighet och hederlighet finns nog inte med på dagens skolschema.

*

Nu har de många äldre som nyligen drabbades i Mellansverige fått lida för sin tro på att alla människor är ärliga.

Alla människor är inte ärliga.

Kära äldre i vårt land. Jag vill ge ett råd:
-Lås era dörrar och släpp inte in någon annan än dem ni vet att ni känner igen.

Till familjer med barn vill jag säga:

– Låt era föräldrar få lära känna sina barnbarn så de kan se skillnad på brottslingar och barnbarn

*

Den här listan kunde göras mycket lång. Du kan fylla på några sidor.

Om du har lust

Lust att veta, om allt det elände vi har i dagens svenska samhälle, har väl ingen av oss.

Men när datorer, tidningar, radio och TV ständigt stoppar in nyheter om korruption, bedrägerier, skattefiffel, stölder, misshandel i hemmen och på allmänna platser, samt mord i bilar, på gator och torg, i affärer och i hemmen måste vi undra:
-Vad är det för samhälle vi bor i?

– Vart har den berömda svenska hederligheten tagit vägen?

*

Jag vet om allt det goda vi också har i vårt vackra land. Det är inte det jag berättar om. Det onda jag berättar idag har vi för mycket av. Det börjar vi vara många som tycker.

Men inte politikerna.

Tydligen

De tycker kanske att det är bra som det är. Annars skulle de väl göra något åt det som nu inte är bra.

Eller Hur?’

*

Tack Anneli för din poetiska hälsning till oss i går när jag skrev detta.

Jag hoppas du får sol och trevligt även när denna spalt publiceras.

Det finns mycket att glädjas åt.

Också.  Kram till  alla. / Knut K

 

 

 

 

Kommentarer: 0 Permalänk

onsdag 17 oktober

Vi ska planera så vi inte missar något.....

Spalt nr 17

Vi ska planera så vi inte missar något av allt det vackra och kärleksfulla vi har omkring oss.

 

Ute är det mört. Klockan är tidig. Jag är vaken och väntar den dag som snart ska ljusna och bli min nästa dag i livet. Jag vet inte om jag får leva ännu en dag. Jag hoppas på det. Jag önskar det. Men ingen vet sin framtid. Ingen vet hur den nya dagen ska sluta. Ändå tar vi som givet att vi ska leva den dag som kommer.

*

Det är klart att vi ska göra det. Alltså tro att vi ska leva i dag och i morgon.  Vi ska inte gå omkring och tro att vi ska dö i dag. Vi ska leva som om vi får leva både i dag och i morgon och nästa dag.

Satsen jag hör ibland ” att vi ska leva som om var dag är den sista”, tror jag inte på. Vi ska planera så vi inte missar något av allt det vackra och kärleksfulla vi har omkring oss.

*

Vi kan påverka våra liv genom att leva hälsoamt, genom att röra på våra kroppar och hålla igång hjärnorna. Numera vet vi att hjärnceller kan bildas långt upp i åren, ja, så länge vi lever. När vi ser en äldre människa haltande ta sig fram på stan ska vi inte tro att hennes hjärna haltar. Den äldre människans hjärna är förmodligen sprängfylld med levnadsvisdom, kunskaper och skickligheter. Yngre generationer kan få ut mycket av att prata och umgås med de äldre. Nu är det så att många barn i dag på grund av olika anledningar aldrig får träffa äldre personer. Det är också så att många

äldre aldrig får höra barns klingande skratt. Dessa äldre får bara se barnen i barnvagnar på stan eller som livliga och kanske störande ”ungar” i trappuppgångar och i kvarteren där de bor.

– Det är synd om människorna, sa Strindberg

*

Jag är på Klivinge gård utanför Uppsala. Här är landbygd omkring oss så det skriker landsbygd. Vi tog i går ner äpplen från ett träd och lade in dem i ett uthus för vinterlagring, Nedfallna skadade äpplen plockade vi i en skottkära och körde bort. En stund senare stod ett råddjur och åt av äpplena. Rådjuret tittade på mig på sitt vilsna sätt som om den tänkte säga:
-Dig behöver jag inte vara rädd för. Du gav mig ju äpplen. Rådjuret mumsade vidare på äpplena.

*

Vid körbron upp till ladugårdens skulle klev en fasantupp med tre hönor i sällskap. På södra sidan av boningshuset i Vildträdgården gick en fasantupp med två hönor i följe. Från och till fågelmatarplatsen var ständig trafik av småfåglar. Djuren, våra livskamrater, vet inget om sina morgondagar. De lever sina liv med en inbyggd överlevnadsinstinkt. De undviker faror. De undviker att komma för nära oss människor. Varför?

De vilda djuren litar inte på människorna.

*

Litar vi människor på människorna?

Det gör vi.

Och.

Det gör vi inte.

Med all rätt litar vi inte på alla vi inte känner. Med all rätt litar vi på många av dem vi känner. Hur ska vi se vem vi kan lita? Vi borde kunna lita på alla. Men det kan vi inte. Vi får dagligen läsa om ohyggliga handlingar som både äldre och yngre utsätts för både i hemmen och på gator och torg.

I Pakistan har en 14 årig flicka kämpat för att flickor ska få utbilda sig. Hon sköts i nacken av en person som misstänks vara islamist.

*

Jag hoppas hon överlever. Om hon överlever, törs hon då kämpa för den mänskliga rättigheten att alla ska få utbilda sig Eller har den som sköt flickan skrämt inte bara henne utan också andra flickor så de inte törs kämpa för sina rättigheter. Alla i vår värld borde ställa sig upp och säga:
-Detta tolererar vi inte!

– Tror ni alla gör det? Alltså ställer sig upp håller med mig?

– Nej

Vi kan inte lita på att alla i vår värld ställer upp för en så klar rättighet som att ALLA ska få utbilda sig.

– Tror ni att alla i Sverige boende skulle ställa sig upp och säga:

”Vi fördömer mordförsöket på flickan och håller med dig Knut om att alla pojkar och flickor skall få utbildning i vår värld.”

Jag litar inte ens på att alla i Sverige tycker som jag.

*

Ute på landsbygden i Klivinge har ljuset tryckt bort mörkret. Jag är pigg och väntar den dag som ska bli min nästa dag i livet. Jag vet inte om jag får leva ännu en dag. Jag hoppas på det. Jag önskar det. Men ingen vet sin framtid. Ingen vet hur den nya dagen ska sluta. Vi ska planera så vi inte missar något av allt det vackra och kärleksfulla vi har omkring oss.

*

Jag ska njuta av att få tillbringa den nya dagen på Klivinge. Nu ska jag gå ut och mata fåglarna. Jag vet att de väntar på mig.

*

Jag önskar alla en givande oktobersöndag. Var rädda om er är min maning. Det är Din och Min dag idag. Lårt oss göra något bra av den./Knut K.

 

Kommentarer: 0 Permalänk

onsdag 10 oktober

Det finns män i vår värld. Det finns också......

Spalt nr 16

  • Det finns män i vår värld. Det finns också kvinnor
    Det finns fäder mödrar och barn
    *

    En rubrik:
    Vatikanen försämrar kvinnors liv och hälsa.
    *
    Jag läste i Tidskriften SANS en artikel skriven av Åsa Regner och Karin Nilsson. De berättade om en konferens i Brasilien. Världens länder samlades där i somras för att enas om gemensamma utvecklingspolitiska riktlinjer under rubriken: The future we wont.
    *
    Åsa och Karin skriver. Citat:
    ”Där (på konferensen) lyckades religiöst förankrade värdekonservativa organisationer och regeringar effektivt vrida klockan tillbaka tjugo år. Heliga Stolen (finns i Vatikanen i Rom)och en handfull länder vägrade fullkomligt att erkänna kvinnors reproduktiva rättigheter. Kvinnor ska inte ha rätt att bestämma om och med vem de vill ha barn i framtiden, menade de. Det ödesdigra resultatet blev att rättigheterna helt sonika ströks från slutdokumentet trots att världens länder redan under Kairokonferensen 1994 enats om att dessa rättigheter är en del av de mänskliga rättigheterna. De reproduktiva rättigheterna är dessutom avgörande för att barnadödligheten ska minska och millenniemålen kunna uppnås”
    *
    Citat fortsättning:
    ”Dessa reaktionära krafter får förödande konsekvenser för kvinnor och flickor i världen som redan saknar möjligheter att bestämma över sina egna liv. Om inte kvinnor och flickor ens får bestämma över sin egen kropp, sexualitet och barnafödande, så blir demokrati, mänskliga rättigheter och jämställdhet tomma ord.” Slut citat.
    *
    Jag har läst på senaste tiden att IKEA-katalogens kvinnobilder tagits bort i Sunnimuslimska Saudiarabien.
    *
    Jag har läst om att flickor får giftas bort och få barn redan vid nio års ålder i Shiamuslimska Iran.
    *
    Jag har läst om Libyen att islamister i parlamentet tycker att kvinnor inte skall vara fullvärdiga landsinvånare. Kvinnorna skall vara komplement till männen.
    *
    Jag vet att unga kvinnor boende i Sverige själva vill bestämma vem de skall gifta sig och få barn med. Somliga av dessa har av sin släkt förts till sina före detta hemländer och tvingats gifta sig med män de inte vill gifta sig med.
    *
    Jag såg i går på TV ett program som handlade om Världens barn-insamlingen. Vi fick se en film från ett uppsamlingshem i Afrika. Hemmet tog hand om våldtagna kvinnor med barn. Alla på hemmet skall hjälpas till bra liv med hjälp av husrum, mat, kläder och utbildning. De ska få en framtid som ingen av dem trott att de kunde få.
    *
    En flicka berättade att kvinnor hölls fängslade och våldtogs i ett gerillakrigsläger . Hon talade om för oss om en vän som försökt rymma. Vännen togs, fördes tillbaka till lägret, ställdes upp framför sina kamrater och sköts ihjäl. Alla som försökte rymma från lägret de bodde i avrättades.
    *
    Jag hörde på Världens Barnprogrammet att det dör ett barn var tredje minut i vår värld.
    I onödan.
    Om läkare och sjuksköterskor utbildades och finge verka i länder där många barn och mödrar bor och dör skulle dödstalet sjunka markant. Kanske kan insamlingen till Världens barn medverka till att hälsovården och utbildningen förbättras i de fattigaste länderna.
    Så här får inte världen se ut.
    Tycker jag
    Mycket har blivit bättre i Afrika. Mycket återstår att förbättra.
    *
    Tillgång till mat, kläder, bostäder, vatten, utbildning och hälsovård kan göra livet bättre för dem som har det svårast i vår värld. Jag ska ge en slant till Insamlingen
    för världens barn. Min slant fyller inte mycket av de stora behov som finns. Men om alla gör, som jag ska göra, och mycket pengar kommer in blir insamlingen till mycket god hjälp. Inte till alla men till många.
    *
    Nu till rubriken:
    ”Det finns män i vår värld. Det finns också kvinnor
    Det finns fäder mödrar och barn.”
    *
    Ska det vara så svårt att förstå att en kvinna och en man i vår värld har samma rätt att leva fria. Varje man och varje kvinna har rätt att välja vem de skall gifta sig med, ha samlag med och fostra upp barn tillsammans med.
    Denna av naturen givna regel ska inte katolska Vatikanens påvar ändra på. Dessa mänskliga rättigheter har inte heller muslimska fundamentalister rätt att förändra. Det kan inte heller andra religioner eller poliska organisationer och deras representanter sätta sig över.
    *
    Ingen äger sina barn. Föräldrar har däremot den självklara rätten och skyldigheten att följa sina barn som stöd, lärare och hjälpare tills barnen klarar sig själva i livet.
    *
    Visst lyser dessa mänskliga rättigheter klart för oss:
    Fri man. Fri kvinna.
    Fria trygga barn och ungdomar.
    Varför fungerar inte de mänskligheterna rättigheterna i det verkliga livet?
    Varför ser världen ut som den gör?
    *
    Vår värld är underbar att leva i.
    – Flera barn borde få överleva födseln och upptäcka det.
    Vår värld är underbar att leva fri i.
    – Det borde alla. Kvinnor och män. Barn och unga i hela världen få uppleva.
  • / Knut K

 

Kommentarer: 0 Permalänk

onsdag 3 oktober

Anders på Moon 1 och 2

Spalt nr 15

  • Jag har en vän som heter Anders. Eftersom han bor på Moon får han heta Anders på Moon. Jag brukar besöka honom ibland. Vi kan göra det tillsammans i mitt kåseri i dag.
    *
    Vi är tidigt på väg och har parkerat bilen. Regnet öser ner men vi skyddar oss med paraplyer den lilla bit av vägen vi har kvar att gå. Anders bor alldeles vid skogens bryn. Om vi ser framåt ser vi den lilla stugan eftersom Anders har ytterlampan tänd. Han har också tänt ljus inne i huset. Det ser vi ty ljuset flyter ut genom fönstren och bryter sig in i mörkret så långt det orkar.
    *
    Jag ska berätta eftersom det inte syns i mörkret att huset är rött och har vita knutar. Huset har som hatt ett gammalt tvåkupat tegeltak. Det är ett soldattorp Anders renoverat upp och gjort beboeligt. Han bor där ensam. Har eget vatten från en brunn på tomten.
    *
    Anders har gott om tid om dagarna - och älskar blommor. Därför är trädgården fylld av blommor från den fösta snödroppen på våren till floxen på hösten. Han är självförsörjande, nästan, på grönsaker. Ni skulle se hur fint han sköter sina land. Det kan vi inte se nu i mörkret. Han har förresten säkert skördat det mesta, Möjligen har han potatis kvar i jorden. Någon risk för att den skall frysa har det inte varit hittills höst. På tomten finns en gammal jordkällare där han förvarar sina grönsaker. I jordkällaren har han också vinteräpplen förvarade. Han brukar bjuda mig av dem till långt efter jul. Jag vet inte vad de olika sorterna heter med de är vackert röda. Somliga. Inte alla. Vissa har andra färger.
    *
    Anders på Moon är modern när det gäller att ta vara på det som blir över i trädgården. Han har en förmultningsplats för växter i skogskanten. Det som vissnar ger med tiden ny näring till landen i trädgården.
    *
    Nu närmar vi oss huset och ser träden i skogbrynet på andra sidan av huset. Träden står som en mörk teaterfond. Den fonden hindrar oss att se in i skogen bakom dem. Om det vore ljust skulle vi se lövträdens många vackra färger. De färgerna ska vi se innan vi åker hem. Jag beundrar naturen som kan göra sig så vacker som den faktiskt är.
    *
    En flaggstång har Anders vid sidan av stugan. Om det vore ljust nu hade han säkert flaggan uppe. Han håller på att flaggor skall hissas på bestämda tider och tas ner innan solen går ner. För oss hade han säkert flaggat. Han tycker om att se sin flagga vaja i vinden.
    – Flaggan är en symbol för fosterlandet Sverige. Vår svenska flagga får ingen ta ifrån oss. Den är till för alla som bor i vårt vackra avlånga land, brukar han säga.
    – Är du inte rädd för att bli kallad nationalist, har jag frågat honom.
    – Varför skulle jag det? Om någon tycker att det är fel att jag älskar mitt fosterland då är det fel på den någon som tycker att jag gör fel som älskar mitt land – och min flagga.
    – Hur menar du? brukar jag fullfölja min fråga
    – Den som riktigit älskar sitt fosterland kan förstå att andra folk älskar sina hemländer och vill göra dem bra att bo och leva i. Branting och Axel Danielsson och alla andra som förr arbetade för ett bättre Sverige kämpade inte för att göra svenskar till något slags herrefolk. De ville göra vårt land bra för alla att bo och verka i. Samma tankar och utvecklingsidéer borde alla ha i dag också. Vår värld består av olika länder med olika kulturer och massor av människor. Människorna är olika och har rätt att vara olika. Följande har vi alla folk gemensamt;
    Vi ska samarbeta över landsgränserna för att göra världen bättre än den är i dag.
    Vi ska också göra jorden beboelig för kommande generationer så de kan leva bra i framtiden.
    Vi har fosterländer att utveckla och en värld att ta ansvar för, brukar Anders på Moon säga.
    *
    Nu närmar vi oss Anders på Moons stuga. Han kommer säkert att spela en bit på sitt dragspel som välkomstsignal när vi ringer på dörren, Han älskar musik och är skicklig på att spela. Han spelar flera instrument.
    – Musik är hjärnans favoritstimuli. Hjärnans alla stigar och vägar och kopplingar blir finspolade och glädjestimulerade av tonerna instrumenten sänder in genom våra öron, brukar han säga.
    *
    Vi ringer på dörrklockan. Dörren öppnas. Där står han i sitt kök Anders å Moon. I dag med en violin klar för spel. Till vackra toner av Grieg stiger vi in i huset och hänger av oss våra ytterkläder. På olika platser och bord lyser stearinljus. Jag ser att kaffevatten är påsatt på järnspiseln. Veden brinner knastrande.
    *
    Vi är på plats hos Anders å Moon. Välkommen kommer han att säga till oss när han spelat färdigt. Vi börjar måndagen den första oktober 2012 med musik och kaffe hos Anders på Moon. Har ni bestämt vad ni vill prata med honom om. Tänk på det tills han spelat färdigt/ Knut K

 

*******’’

2

Samtal hos Anders på Moon.

*
I går följde några vänner med mig till Anders på Moon. Han tog emot oss i sin stuga med vacker musik. På järnspisen kokte kaffevattnet när vi kom in. På spiselhällen låg katten Olle. Olle tittade upp på oss men lade sig igen och njöt av spiselvärmen. Olle spann när jag gick fram och strök honom över ryggen. Han sträckte ut sig i hela sin längd. Han trivdes.
*
När Anders spelat färdigt lade han bort sitt instrument och hälsade oss välkomna.
Jag tittade ut mot skogen. Morgonen började ljusna. Anders röda stuga med vita knutar ligger alldeles i skogsbrynet. Jag såg in en bit i skogen där mörkret fortfarande försökte hålla sig kvar. Regnet hade upphört men himlen var mulen.
*
Vi bjöds kaffe och slog oss ner i hans ganska stora kök. Stort för att vara en före detta torpstugas kök. Anders brukar alltid baka saffransbröd tills jag kommer på besök. Han hade bakat saffransbröd till oss i ”går morse” också. Anders måste ha vaknat tidigt. Saffransbrödet, bullar och skivor, var fortfarande varma när vi åt dem.
*
Kaffet löste upp våra munnars lås. Tungorna kom igång. Alla pratade med alla en stund om regnet, om stugan, om Sverige och om det som hänt och händer i världen.
En av oss gäster, Lennart, sa:
– Såg ni på TV att Saudiarabien suddat bort alla kvinnobilder från IKEA:s försäljningskatalog?
*
Om detta talades en stund i gruppen
– Vi kvinnor finns inte i Saudiarabien, sa Ulla. Om vi finns får vi inte synas. Vi måste ha på oss heltäckande klädsel om vi ska gå ut och möta folk.
Eftersom kvinnorna i katalogen inte var klädda i heltäckande svart åkte kvinnobilderna ut.
– Hur kunde IKEA gå med på det? Undrade Stig.
– När pengar går in i huvudet på folk går vettet ut, sa alltid min far, sa Stina.
*
Alla började tala om IKEA och moralen och varför IKEA sålt sig till kvinnoförtryckarnationen Saudiarabien. Talet blev så intensivt att katten Olle vaknade. Han satte sig upp och tittade på oss i köket - gäspade och lade sig ner igen.
*
Efter en stund höjde Anders på Moon rösten. Alla tystnade. Han sa:
– Jag var på en konferens eller seminarium i Stockholm som förlaget Fri Tanke ordnat tillsammans med Vetenskapsakademin och några till. Ordfördelare var Christer Sturmark som är anställd av förlaget Fri tanke. Han är också ordförande hos Humanisterna. En av talarna där var Nyamko Saboni från regeringen. Hon dömde ut IKEA fullständigt.
– Det land som är bland de värsta i världen när det gäller kvinnoförryck viker sig IKEA för. De är fruktansvärt, sa hon bland annat.
– Men det var inte det jag skulle berätta, fortsatte Anders. Huvudtalare var författaren av boken Verklighetens Magi. Han heter Rickard Dawkins. Det är en fantastisk talare. Han har skrivit en ännu ”fantastiskare” bok, Jag ska inte berätta mer om boken, Jag rekommenderar er: Läs den!
-Vad var det som vår intressant då? Undrade Viveka. Du vill väl inte bara berätta att boken finns.
*
– Det fanns en danska på vetenskapsseminariet: Lone Frank. Hon är vetenskapsskribent. Hon har också skrivit en bok som är värd att läsa. Jag minns inte bokens titel. Tyvärr. Lone berättade att vetenskapsmänniskor nu mer och mer tror att vi människor är våra hjärnor.
– Är våra hjärnor? Hur menar du? Frågade Viveka.
– Vi människor har våra gener som grundar våra liv. Tillsammans med den miljö vi växer upp i blir vi formade. Hjärnorna styr vårt handlande till den grad att forskare menar att vi inte längre har något eget jag, sa Lone, sa Anders.
– Nu får du väl ge dig, sa Siv. Skulle inte jag ha något eget jag.
Vi skrattar åt Siv för vi tycker att hon är en mycket jagstark kvinna.
*
-Lone sa också att vetenskapsmannen Darwin på 1700-talet konstaterat att vi människor bara är varelser bland andra varelser på jorden, fortsatte Anders på Moon.
– Det vet vi, svarade Ida. Vi tillhör alla gruppen Världens varelser. Varken mer eller mindre.
– Vad sa Lone mer? Undrade Peter.
– Hon sa att upptäckten att vi människor styrs så starkt av våra hjärnor innebär att varje människa får större frihet. Hon sa att det är viktigt att vi brukar den friheten hjärnan har med ansvar.
– Varför skulle det vara farligt med mera frihet för hjärnorna? Undrar Leone vars föräldrar kommer från Chile.
– Förstår ni inte det? Frågade Stina.
– Nej! svarade vi.
– Med våra gener från förfäder i många led följer en massa elaka arv och kanske t o m djävulska anlag. Generna har inte bara gott med sig. De för med sig ondska också. Titta på hur allt ser ut i dag - i Syrien och på olika platser i världen. Titta bara på hur det ser ut i vårt eget land Sverige, svarade Stina.
*
Alla började prata med varandra om gener och miljö och förfäder och framtid. Anders bjöd på saft han gjort av svarta och röda vinbär. Han bjöd också på äpplen och päron som han kokat och sedan lagt in i sockerlag. All frukt och alla bären är plockade i hans egen trädgård. Allt var jättegott.
*
Katten Olle reste sig från spiselhällen. Han gick ett varv och lät sig klappas. Därefter gick han till dörren och bad att få gå ut. Han ville nog ha lugn och ro en stund. Lugn och ro kan säkert katten Olle få utanför det röda huset med vita knutar på Moon - om han inte möter en annan katt som har elaka anlag i generna och är uppvuxen i fel miljö.
*
I Lone Franks bok finns mer att läsa om detta Anders på Moon berättade i går morse och som jag berättar i dag. Jag ska försöka köpa Lones bok i dag – och se om det Anders sa är rätt. /Knut K
PS Tack alla tänkta vänner för hjälpen med detta kåseri
DS

 

Kommentarer: 2 Permalänk

 
stäng